Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Showcase


Channel Catalog


older | 1 | .... | 5 | 6 | (Page 7) | 8 | 9 | 10 | newer

    0 0
  • 02/22/15--04:35: Hjultorget 24-25 maj 2016
  • Hjultorget 24-25 maj 2016

    2016 05 24 till 2016 05 25

    2016 års upplaga av Hjultorget äger rum den 24-25 maj 2016 på Kistamässan i norra Stockholm.

    Hjultorget arrangeras vartannat år av RG Aktiv Rehabilitering och Personskadeförbundet RTP.

    Mässan har en egen webbplats på http://hjultorget.nu

     


    0 0

    Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic vill bjuda in till partssamtal med skola och näringsliv. Foto: Linnea Bengtsson
    Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic vill bjuda in till partssamtal med skola och näringsliv. Foto: Linnea Bengtsson

    "Skapa bättre nätverk mellan gymnasiet och näringsliv"

    Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister, vill föra samtal över gränserna för att hjälpa alla elever att få bättre möjlighet till arbete efter gymnasiet. Hon vill även se över hur man kan bygga nätverk mellan näringslivet och gymnasiesärskolan.

    - Jag vill bjuda in till partssamtal med näringslivet och skolan, både gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Nu har vi den nya gymnasieskolan och vi måste ge reformen tid. Men samtidigt är det viktigt att gymnasiet verkligen speglar samhället och näringslivet, därför vill jag att vi möts över gränserna, säger hon.

    Hon besökte under måndagen Angeredsgymnasiet i Göteborg, för att höra om Angeredsutmaningen som skolan satsat på sedan december 2013. Projektet syftar till att skapa nätverk för eleverna och ge dem meningsfulla praktikplatser och mentorer ute i näringslivet. Detta på en gymnasieskola där en stor del elever har en annan språklig bakgrund än svenska och många gånger har ett mindre kontaktnät utanför sin stadsdel och familj.

    På Angeredsskolan finns även en av fyra riksgymnasium för rörelsehindrade, som arbetar mycket med praktikplatser för sina elever och också varit en av anledningarna till att man dragit igång Angeredsutmaningen.

    Men under gymnasieministerns dag på skolan besökte man inte riksgymnasiet för rörelsehindrade, utan fokuserade på den del av Angeredsutmaningen som är kopplad till de övriga gymnasieeleverna.

    - Jag blir väldigt inspirerad av att komma hit och få se vad man kan göra. Det känns viktigt att skolorna får resurser och kan arbeta med att ge eleverna nätverk inför framtid. Och detta gäller såklart verkligen för elever med till exempel rörelsehinder och elever i gymnasiesärskolan, säger Aida Hadzialic.

    Hon vill se att manökar resurserna till skolan.

    - Vi menar att det är viktigt att vi satsar på skolan genom att till exempel höja lärarlönerna, sänka den administrativa bördan och ge möjlighet till kompetensutveckling för lärarna, säger Aida Hadzialic.

    Men några mer konkreta förslag hade hon inte under måndagen.

    - Men det som jag framför allt tog med mig härifrån idag är vikten av att öka samverkan. Jag tycker att vi borde se över hur vi kan bygga nätverk mellan näringslivet och gymnasiesärskolan. Även om alla elever har olika förutsättningar, vinner alla på att samverka. Vi behöver fråga civilsamhället vad de behöver och hur vi kan förbereda eleverna på det, säger Aida Hadzialic.

    Angeredsutmaningen är en utmaning för näringslivet och ska vara kvar som en permanent del av utbildningen på Angeredsgymnasiet.

    - Vi har elever med många olika förutsättningar här på skolan. Både elever med fysiska funktionsnedsättningar men även många elever som har svårare att komma in i samhället på grund av att man inte har några kontakter och samtidigt få förebilder. Samhället är inte anpassat efter individen och det skapar en massa sociala funktionsnedsättningar, som jag skulle vilja kalla det, säger Samuel Engelhardt, utvecklingslektor på Angeredsgymnasiet.

     


    Samuel Engelhardt och Pär Larshans. Foto: Linnea Bengtsson

     

    Han är den som står bakom utmaningen tillsammans med Pär Larshans, hållbarhetschef på Max Hamburgerrestauranger, som länge arbetat med att anställa personer med funktionsnedsättning till sina restauranger.

    - Genom den korta tid vi har arbetat med Angeredsutmaningen har vi bland annat fått till ett väldigt bra samarbete med Svt, som är engagerade i våra utbildningar, samt många företag som nu satsar på att ge våra elever praktikplatser och bli mentorer. Så vi känner en stark optimism, säger Samuel Engelhardt.

        

     






    Fakta: 

    0 0

    Tryckavlastande madrassen Curocell uno från Care of Sweden, självtester från Swereco samt påhängscykeln Attitude från Sunrise medical.
    Tryckavlastande madrassen Curocell uno från Care of Sweden, självtester från Swereco samt påhängscykeln Attitude från Sunrise medical.

    Fler mässnyheter: madrasser, påhängscyklar och självtester

    Mässan Leva & Fungera satsar på att vara en livsstilsmässa och den intresserade mässbesökaren kommer få möjlighet att upptäcka många nyheter hos utställarna.

    Föräldrakraft fortsätter att tipsa om nyheter på mässan - där tryckavlastande madrasser, påhängscyklar och självtester är några av dem.

     

    Innovativ madrass från Tranemo

    En ny generations tryckavlastande madrasser, det visar Care of Sweden upp på Leva & Fungera. Madrassen Curocell Uno lanserades i januari och är utvecklad och framtagen i Sverige.

    - Det mest unika är att madrassen är en innovation som tagits fram här på företaget i Tranemo, vi är de enda i Sverige som gör det här. Madrassen är helautomatisk och styrs via en touchskärm. Pumpen är tyst och väldigt användarvänlig, säger Oskar Andersson på Care of Sweden.

    Madrassen är framtagen för att förenkla för både vårdpersonal och brukaren. Eftersom pumpen styrs digitalt, känner den av när brukaren ligger på madrassen och anpassar sig, så att brukaren inte får trycksår.

    - Det här är en premiummadrass och vi riktar in oss både på den svenska och internationella marknaden, säger Oskar Andersson.

    Mer info: www.careofsweden.se

     

    Flexibla påhängscyklar

    Sunrise medical har premiärvisning för de nya påhängscyklarna Attitude.

    - Det finns påhängscyklar på marknaden sen tidigare, men Attitude är väldigt enkla att montera och ta av, vilket gör att man till exempel enkelt kan ta cykeln till affären och koppla bort den när man ska gå in och handla. Våra nya påhängscyklar är ett bra komplement till rullstolen som ger frihet i vardagen, säger Marie Wellmark på Sunrise medical.

    Påhängscyklarna passar för vuxna och finns i tre olika varianter - manuell, hybrid eller helt motordriven.

    Mer info:www.sunrisemedical.se

     

    Testa dig själv hemma

    Funderar du på om du är glutenintolerant eller har anlag för fetma? Swereco utökar sitt sortiment av självtesterna ”YesNo” och ser gärna att möjligheten ökar för människor att själv testa sig för vissa sjukdomar, anlag och allergier innan de går till doktorn. På Leva & Fungera visar de upp sina nya tester.

    - Det finns inte så mycket självtester ute på marknaden, vi har satsat på ett större urval och vill få ut dessa till apoteken. Det här är smidigt, du köper ett test, skickar in provet till labbet och får svar via nätet, säger Conny Fridell på Swereco Group.

    Mer info:www.yesnotest.se

     

     






    Fakta: 

    Leva & Fungera är Sveriges största hjälpmedelsmässa. Den äger rum på Svenska Mässan i Göteborg den 14-16 april 2015. Läs mer om Leva & Fungera på mässans egen webbplats.

    Fler webbartiklar om mässan i Föräldrakraft finns samlade här.


     

    Föräldrakraft nr 2, 2015 är officiell mässtidning för Leva & Fungera. Tidningen är ute hos läsarna omkring den 26 mars 2015.

    För bokning av annonsplats i mässtidningen, kontakta Kim Andlin på kim@faktapress.se eller 08-4100 5637.

    För nyhetstips till redaktionen mejla info@faktapress.se eller ring 08-4100 5636.

     


    0 0

    Gömmer det sig en proffsfotograf inom dig? Tävla om att ta bästa bilden på temat "Leva & Fungera".
    Gömmer det sig en proffsfotograf inom dig? Tävla om att ta bästa bilden på temat "Leva & Fungera".

    Tävla om bästa foto till Leva & Fungera!

    Vad tänker du på när du ser orden Leva & Fungera? Nu har du chansen att i bild visa vad orden betyder för dig!

    Det är Dalheimers hus och Leva & Fungera-mässan som tillsammans med Föräldrakraft bjuder in till fototävlingen på temat "Leva & Fungera". Tävlingen är redan igång och varje vecka fram till mässan 14-16 april koras veckans bild.

    Alla veckovinnarna publiceras på Facebook och går samtidigt till den stora finalen som äger rum på mässan. De vinnande bilderna koras 16 april på seminariescenen och belönas främst med den stora äran.

     

    Bilden ska vara i jpg-format och mailas till: thomas.kollberg@socialresurs.goteborg.se
    Läs mer på Facebook-eventet.

     

     

    Nyckelord: 





    Fakta: 

    Leva & Fungera är Sveriges största hjälpmedelsmässa. Den äger rum på Svenska Mässan i Göteborg den 14-16 april 2015. Läs mer om Leva & Fungera på mässans egen webbplats.

    Fler webbartiklar om mässan i Föräldrakraft finns samlade här.


     

    Föräldrakraft nr 2, 2015 är officiell mässtidning för Leva & Fungera. Tidningen är ute hos läsarna omkring den 26 mars 2015.

    För bokning av annonsplats i mässtidningen, kontakta Kim Andlin på kim@faktapress.se eller 08-4100 5637.

    För nyhetstips till redaktionen mejla info@faktapress.se eller ring 08-4100 5636.

     


    0 0

    Systrarna Nathea och Noelle Anemyr. Den 20 mars vill Nathea att alla ska ta på sig omaka strumpor för att fira att vi är olika.
    Systrarna Nathea och Noelle Anemyr. Den 20 mars vill Nathea att alla ska ta på sig omaka strumpor för att fira att vi är olika.

    Nathea hyllar olikheter med färgglada strumpor

    Ta på dig olika strumpor och hylla våra olikheter. Det vill Nathea Anemyr, 10, uppmana hela Sverige till. Hennes Facebook-evenemang ”Rocka sockorna” har blivit en riktig succé och hela 70 000 personer har redan tackat ja till eventet.

    - Det är ganska många som kallar varandra cp, mongo och andra fula saker och det gör mig väldigt ledsen, säger Nathea.

    Hennes storasyster Noelle, 13, har Downs syndrom och Nathea vill med sitt evenemang hylla sin storasyster och förändra attityder, framför allt hos barn och unga. Internationellt finns redan evenemanget "Rock your socks" och allt började med att Nathea inspirerades och engagerade sin egen skola i Storebro, som ligger en bit utanför Vimmerby i Småland.

     


    Natheas evenemang är nu uppe i 70 000 deltagare. Foto: skärmdump från Facebook

     

    - Jag hade evenemanget med min klass förra året och de tyckte det var jätteroligt. I år ville jag sprida det till fler skolor i hela Sverige, men jag trodde ju aldrig att så här många skulle gå med i evenemanget! säger en glad Nathea.

    "Rocka sockorna" har spridits snabbt på Facebook och ganska snart började media höra av sig. Intervjuer med bland annat Göteborgsposten och Aftonbladet har gjort Nathea till lite av en kändis. Till och med en minister har uppmärksammat eventet.

    - Gustav Fridolin ringde mig och sa att han tyckte det var en bra grej och att han och hans medarbetare skulle vara med och ha på sig olika strumpor. Det var ju häftigt att han ringde, säger Nathea.

     


    Ryktet om "Rocka sockorna" har spridit sig så väl att utbildningsministern Gustav Fridolin ringde upp Nathea för att anmäla sig till evenemanget. Foto: Linnea Bengtsson

     

    "Rocka sockorna" utgår från ”World down syndrome day” och det amerikanska evenemanget ”Rock your socks”. Natheas mål är att så många som möjligt den 20 mars ska ta på sig olika strumpor och samtidigt tänka efter hur man behandlar och ser på människor med olika förutsättningar.

    - Min syster till exempel är ju jätterolig och fantastisk. Och även om hon ibland kan vara lite sur och småjobbig, så är hon världens bästa syster. Därför blir jag så ledsen och arg när andra man kallar varandra dumma saker, som cp och mongo. De vill nog bara försöka vara coola. Men jag tror att man kan lära sig av en sån här dag, för många vet nog inte ens vad orden betyder, säger Nathea.

    Hennes mamma Erica Rinaldo är stolt över sin dotter.

    - Det känns fantastiskt roligt. Jag tror det finns en stor poäng i att det är Nathea som sprider budskapet, eftersom barns åsikter väger tungt hos andra barn. Det kan leda till bra debatter i skolorna, vilket jag tror är jätteviktigt, säger Erica.

    Hon är glad att en positiv bild lyfts upp i media, som balanserar den senaste tidens debatter.

    - Det har känts väldigt olustigt den senaste tiden när debatten om fosterdiagnostik varit igång. Som mamma har jag tyckt att det varit väldigt obalanserat och det känns som att man hänger ut personer med Downs syndrom. När media lyfter det här istället blir jag varm i hjärtat, säger Erica.

     






    Fakta: 

    "Rocka sockorna" hålls fredagen den 20 mars, en dag innan den officiella "World down syndrome day". Detta för att Nathea vill att skolor och arbetsplatser ska kunna engagera sig.

    Det enda man behöver göra är att ha på sig omaka strumpor.

     

    Läs merpå Facebook-sidan.


    0 0

    Nyheter från Autoadapt och Permobil car adaptation.
    Nyheter från Autoadapt och Permobil car adaptation.

    Mässnyheter: Vridsäte och rullstolsrobot till bilen

    För den som är på jakt efter en anpassad bil kan en mässa vara ett bra sätt att informera sig om det senaste och jämföra olika företag.

    På Leva & Fungera finns flera bilanpassningsföretag på plats, däribland Handikappanpassning i Trestad, Bilanpassning i Staffanstorp, WS Mobility, Autoadapt och Permobil.

    Alla finns på plats för att inspirera mässbesökarna till de bästa lösningarna och Föräldrakraft tipsar om några nyheter som företagen visar upp.

     

    Vridsäte även för mindre bilar

    Turny low vehicle är ett nytt vridsäte som gör det möjligt att anpassa bilar som tidigare varit för små och trånga. Det är företaget Autoadapt som presenterar den helt nya produkten på Leva & Fungera.

    - Den främsta egenskapen är att vridsätet passar i fler fordon. Men den har även en helt ny utformning som tar sittkomforten till en ny nivå. Fyra graders lutning ger hundra procent förbättring, säger Lotta Söderblom på Autoadapt.

    Vridsätet är användarvänligt och med hjälp av intuitiv fjärrkontroll, menar Autoadapt att det nästan är omöjligt att göra fel, även om man skulle råka trycka på fel knapp.

    Mer info:www.autoadapt.com/sv

     

    Ny smidig rullstolsrobot

    Permobil car adaptation visar upp flera nyheter. Däribland rullstolsroboten R11.

    - Roboten manövreras enkelt från förarplatsen och kan hantera både fasta och hopfällbara rullstolar. Med en enkel knapptryckning startar du roboten som öppnar bagageluckan och lyfter fram din rullstol till förarplatsen, säger Ann-Kristin Asplund på Permobil.

    Enligt Permobil är installationen ett litet ingrepp och övriga passagerarplatser påverkas inte av ombyggnationen. Utöver rullstolsroboten visar man upp nya golvsänkta minibussar.

    Mer info:www.permobil.se

     

     






    Fakta: 

    Leva & Fungera är Sveriges största hjälpmedelsmässa. Den äger rum på Svenska Mässan i Göteborg den 14-16 april 2015. Läs mer om Leva & Fungera på mässans egen webbplats.

    Fler webbartiklar om mässan i Föräldrakraft finns samlade här.


     

    Föräldrakraft nr 2, 2015 är officiell mässtidning för Leva & Fungera. Tidningen är ute hos läsarna omkring den 26 mars 2015.

    För bokning av annonsplats i mässtidningen, kontakta Kim Andlin på kim@faktapress.se eller 08-4100 5637.

    För nyhetstips till redaktionen mejla info@faktapress.se eller ring 08-4100 5636.

     


    0 0

    De inspirerar och underhåller dig på mässan

    En blandning av intressanta föreläsningar, musik och show - det erbjuds på Leva & Fungera i april. Inspirerande författare och ämnen som kommunikation, att vara anhörig och fritid och kultur står i fokus när mässan satsar på att vara en livsstilsmässa.

    Under de tre mässdagarna den 14-16 april fylls mässcenen med föreläsningar och shower för alla smaker. Föräldrakraft tipsar om vad som händer.

     

     

    Tisdagen 14 april - hjärta, hjärna, hand

    Att vara barn och samtidigt anhörig till en förälder som är svårt sjuk, kan vara svårt, särskilt om man inte får rätt stöd och hjälp från samhället. På uppdrag av Socialstyrelsen har en forskargrupp kartlagt hälsan och välbefinnandet hos barn vars förälder har en neurologisk fortskridande sjukdom.

    Petra Linnsand, leg psykolog och förskollärare, presenterar vad man kommit fram till i studien - och framför allt vad man kan göra för att underlätta för hela familjen.

     

    En fajt mot strokedjävulen

    Författaren Stefan Di-Omnia gästar scenen och berättar om sin resa tillbaka från att 44 år gammal fått en stroke och blivit helförlamad.

    Hans bok ”Hjärnvilja – en fajt mot strokedjävulen” beskriver hans väg tillbaka och han vill i sin föreläsning inspirera till att ingenting är omöjligt.

     

    Kommunikationsstöd för sjukvård för alla


    KomHit, ett kommunikationsstöd för när man har kontakt med vården.

    Under dagen hålls flera föreläsningar om AKK, alternativ och kompletterande kommunikation. Pedagoger, logopeder och arbetsterapeuter från Dart i Göteborg föreläser om hur man på olika sätt kan använda sig av alternativ kommunikation. Dart är ett kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning, som är en del av Sahlgrenska sjukhuset.

    Bland annat berättar Ingrid Mattson Müller, legitimerad logoped, om KomHit, ett kommunikationsstöd för en tand- och sjukvård för alla.

     

     

    Onsdagen 15 april - stort anhörigfokus

    Onsdagen har som huvudtema ”Att vara anhörig”, men bjuder utöver intressanta föreläsningar på en hel del underhållning.

    Orientering för alla och konsert med tecken


    Maria Krafft Helgesson.

    Onsdagen kickas igång med musikunderhållning från Sign Up, gruppen som spelar pop, rock och schlagers med tecken.

    - Vi bildades inför en kommunikationskarneval och har haft spelningar runt om i Sverige fem år tillbaka. Det är fantastiskt roligt och ger massa energi att uppträda med Sign Up. Det kommer bli ösigt, lovar Maria Krafft Helgesson, sångare i gruppen och tidigare musikterapeut på Eldorado i Göteborg.

    Numera är hon generalsekreterare för O-ringen 2015 i Borås, som i år storsatsar på att göra orientering tillgängligt för alla. Läs mer om detta i Föräldrakrafts artikel ”Klart att alla ska orientera!”.

     

    Våga vara pessimist


    Jan Bylund och Mattias Lundberg. Foto: Kalle Assbring

    Missa inte komikern Jan Bylund och psykologen Mattias Lundberg, som uppträder med en del av sin show ”Den lyckliga pessimisten”. Läs mer om detta i Föräldrakrafts artikel ”Våga vara pessimist”.

     

    Att vara anhörig

    Magdalena Carsi är mamma till Alexander, som överlevde en våldsam trafikolycka, men fick svåra hjärnskador. Hon berättar om sorgen när livet förändras och om kampen för att ge sin son ett värdigt liv och rätt rehabilitering.

    Forskarna Anna Dunér och Elisabeth Olin, från Göteborgs universitet, presenterar en studie om dubbla rollen att vara anhörig och personlig assistent. Och anhörigkonsulenten Boel Forsberg berättar om hur anhörigstödet fungerar.

     

     

    Torsdagen 16 april - Samspel- och kulturfokus

    På torsdagen gästas Leva & Fungera av flera medarbetare från Eldorado i Göteborg, ett centrum för aktivitet, kunskap och kultur för personer med omfattande intellektuell funktionsnedsättning.

    Musikpedagoger och kommunikationshandledare föreläser om hur man kan utveckla samspel och aktiviteter för personer med funktionsnedsättning, med hjälp av bland annat teknik och musik.

     

     






    Fakta: 

    Leva & Fungera är Sveriges största hjälpmedelsmässa. Den äger rum på Svenska Mässan i Göteborg den 14-16 april 2015. Läs mer om Leva & Fungera på mässans egen webbplats.

    Fler webbartiklar om mässan i Föräldrakraft finns samlade här.


     

    Föräldrakraft nr 2, 2015 är officiell mässtidning för Leva & Fungera. Tidningen är ute hos läsarna omkring den 26 mars 2015.

    För bokning av annonsplats i mässtidningen, kontakta Kim Andlin på kim@faktapress.se eller 08-4100 5637.

    För nyhetstips till redaktionen mejla info@faktapress.se eller ring 08-4100 5636.

     


    0 0

    "Vi måste bli bättre på att nå ut från föreningsvärlden", menar Elaine Johansson. Här tillsammans med dottern Pia. Foto: Anna Pella
    "Vi måste bli bättre på att nå ut från föreningsvärlden", menar Elaine Johansson. Här tillsammans med dottern Pia. Foto: Anna Pella

    "Hög tid att inkludera personer med utländsk bakgrund"

    Funktionshinderrörelsen måste bli bättre på att arbeta med inkludering av personer med utländsk bakgrund. Det menar Elaine Johansson, ordförande för HSO Västra Götaland. Under Leva & Fungera vill hon sätta igång diskussionen om integration inom rörelsen.

    - Vi lever i faktiskt i ett mångkulturellt land och då kan det inte bara handla om arbete och boende för personer med utländsk bakgrund. Vi måste även få in dem i våra organisationer, det är bara naturligt. Vi är lite enögda ibland i handikapprörelsen. Vi behöver få in andra tankar och lösningar, för att vara starka i framtiden. Ibland känns det som att vi löser ett problem, men skapar två nya, säger Elaine Johansson.

    Det är dags för en stor förändring menar hon, där funktionshinderrörelsen måste börja ta ansvar för att få med alla grupper i samhället. Något föreningarna kommer vinna på i längden.

    - Tänk dig en kvinna som kommer från ett muslimskt land, hon sitter i rullstol, hon är lesbisk och hon har ett barn med en funktionsnedsättning. Den här kvinnan finns i Sverige, men var ska hon få ett helhetsstöd? säger Elaine Johansson.

    HSO Västra Götaland har under de senaste två åren börjat arbeta med att få med grupper som normalt inte är med i rörelsen. Genom samarbete med bland annat Fryshuset Göteborg, Mim kunskapscentrum (Mitt i det interkulturella mötet) och RFSL Borås, har man kommit en bit på vägen, men hoppas kunna söka projektpengar för att i framtiden satsa större.

    - Vi har flera problem idag. För det första är många som kommer till Sverige inte vana vid den föreningsstruktur vi har i Sverige, ofta är man inte ens van vid att den här typen av stöd finns. Sen har vi från föreningsvärlden inte varit bra på att nå ut. Vi är osäkra på hur man ska göra och det måste förändras, för vi kan lära så mycket av varandra, säger Elaine Johansson.

    Hennes vision är att alla ska känna sig välkomna i funktionshinderrörelsen och att man i framtiden ska se det stora värdet i att lära av varandra.

    - Vi måste börja tänka så.  Se bara på hur bedrövligt det ser ut idag. Det är en stor del pensionärer som arbetar inom föreningarna och vi har svårt att rekrytera unga. Om vi inte gör något kommer rörelsen dö ut. Jag vet att vi har en betydelse, utan oss hade vi inte haft LSS-lagen och personlig assistans. Så nu måste vi gasa på och utvecklas, säger Elaine Johansson.

    HSO Västra Götaland vill arbeta vidare och ta fram metoder för hur man kan bygga broar mellan funktionshinderrörelsen och organisationer som samlar personer med utländsk bakgrund.

    - Genom att lära av varandra blir man starkare. I mitt arbete och tack vare mitt föreningsengagemang, har jag rest mycket och kommit fram till att det handlar om att vara människa. Oavsett var man kommer från är upplevelsen från anhöriga likadan. Det som skiljer sig är politik och förutsättningar. Men relationen till den anhöriga är alltid densamma, oavsett var du kommer ifrån, säger Elaine Johansson.

     

     






    Fakta: 

    Leva & Fungera är Sveriges största hjälpmedelsmässa. Den äger rum på Svenska Mässan i Göteborg den 14-16 april 2015. Läs mer om Leva & Fungera på mässans egen webbplats.

    Fler webbartiklar om mässan i Föräldrakraft finns samlade här.


     

    Föräldrakraft nr 2, 2015 är officiell mässtidning för Leva & Fungera. Tidningen är ute hos läsarna omkring den 26 mars 2015.

    För bokning av annonsplats i mässtidningen, kontakta Kim Andlin på kim@faktapress.se eller 08-4100 5637.

    För nyhetstips till redaktionen mejla info@faktapress.se eller ring 08-4100 5636.

     


    0 0

    Maria Nilsson, projektledare på Svenska mässan, vill locka fler till mässan.
    Maria Nilsson, projektledare på Svenska mässan, vill locka fler till mässan.

    Mässan vill locka besökare med utländsk bakgrund

    Alla borde få möjlighet att ta del av information, tips och erfarenhetsutbyte – även om man inte lärt sig det svenska språket än.

    På Leva & Fungera kommer en grupp deltagare, ursprungligen från flertalet olika länder, finnas tillgängliga som tolkar och guider.

    Deltagarna är i arbetsmarknadspolitiskt program genom Radix kompetens och gör praktik på Leva & Fungera. Främsta syftet med praktiken på mässan är att hjälpa dem ut på arbetsmarknaden, samtidigt som mässan satsar på att bli tillgänglig för fler.

    Praktikanterna representerar ett flertal olika språk och kommer verka i entrén, vid scenerna, samt finnas tillgängliga för guidade turer och som tolkar vid utställarmontrar.

    - De arbetar även innan själva mässan och kommer översätta inbjudan och information till sina respektive språk, berättar Maria Nilsson, projektledare på Svenska mässan.

    Redan 2013 arbetade mässan med praktikanter, då endast med personer med särskilda behov. Nytt för i år är att man även tar in personer med utländsk bakgrund, som är i arbetsmarknadspolitiskt program. Ungefär 30 praktikanter från Radix kompetens kommer verka på Leva & Fungera och hälften av dem är personer med utländsk bakgrund.

    - Vi har personer som pratar arabiska, somaliska, persiska, tigrinska och engelska så klart. Detta är ett fantastiskt tillfälle för personer som har svårt med det svenska språket att känna sig välkomna på mässan och få hjälp med kontakten med utställare, säger Fredrik Torehammar från Radix kompetens.

    Samtidigt är samarbetet med Svenska mässan ett viktigt projekt för deltagarna. Fredrik Torehammar berättar att det är ett bra tillfälle för praktikanterna att arbetsträna, knyta kontakter och dela ut sina cv:n.

    - Det här är framtiden och det borde branschen få upp ögonen för. Fler personer med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund kommer behöva vård och omsorg, och branschen kommer tjäna på att rekrytera personer som är flerspråkiga. Då öppnar sig en helt ny målgrupp, och branschen kommer behöva den här kompetensen, säger Fredrik Torehammar.

    Deltagarna kommer innan mässan arbeta med att översätta och sprida information om mässan och förhoppningen är att locka fler med utländsk bakgrund till mässan.

    - Det här är ett fantastiskt initiativ från Leva & Fungera och Maria Nilsson. På sikt hoppas jag att vi verkligen kan förändra något. Både att nyanlända med funktionsnedsättning kan känna sig välkomna i de här sammanhangen och att vi kan förändra attityder. Det här är ett första steg, säger Fredrik Torehammar.

     

     






    Fakta: 

    Leva & Fungera är Sveriges största hjälpmedelsmässa. Den äger rum på Svenska Mässan i Göteborg den 14-16 april 2015. Läs mer om Leva & Fungera på mässans egen webbplats.

    Fler webbartiklar om mässan i Föräldrakraft finns samlade här.


     

    Föräldrakraft nr 2, 2015 är officiell mässtidning för Leva & Fungera. Tidningen är ute hos läsarna omkring den 26 mars 2015.

    För bokning av annonsplats i mässtidningen, kontakta Kim Andlin på kim@faktapress.se eller 08-4100 5637.

    För nyhetstips till redaktionen mejla info@faktapress.se eller ring 08-4100 5636.

     


    0 0
  • 03/06/15--02:20: Christian Källström

  • 0 0

    Bara 27 av 203 granskade kommuner har information om tillgängliga sportlovsaktiviteter. Foto: Linnea Bengtsson
    Bara 27 av 203 granskade kommuner har information om tillgängliga sportlovsaktiviteter. Foto: Linnea Bengtsson

    Sju av åtta kommuner struntar i sportlov för alla

    Bara var åttonde kommun informerar om sportlovsaktiviteter för barn med funktionsnedsättning. Det är en drastisk försämring jämfört med 2014, då var sjätte kommun erbjöd information. Det visar en ny granskning från Humana.

    Att bara var sjätte kommun informerade om tillgängliga aktiviteter 2014 var en tydlig signal om att det inte är lätt för alla barn att få ett meningsfullt sportlov. Och i år har alltså informationen blivit ännu sämre.

    - Barn med funktionsnedsättning måste få möjlighet att aktivera sig under sportlovsveckan precis som deras jämnåriga. Det är tredje året i rad vi gör undersökningen, och ingen förbättring har skett. Detta är särskilt angeläget då många med funktionsnedsättning har svårt att ägna sig åt fritidsaktiviteter på det sätt som de vill, säger Jonatan Arenius, tillgänglighetsansvarig på Humana.

    Det är en dyster granskning som Humana presenterar. Man har granskat den information som kommunerna erbjuder på sina hemsidor och av de 203 granskade kommunerna, är det bara 27 som har information om aktiviteter som är tillgängliga för alla. Och i de flesta fall är det bara ett fåtal aktiviteter som är tillgängliga.

    - 2014 hade var sjätte granskad kommun information om tillgängliga aktiviteter, och i år är det bara var åttonde kommun som har detta. I många fall kanske också helt i onödan, då aktiviteter kan vara tillgängliga för alla, men information om detta saknas, säger Jonatan Arenius.

    Humana menar att kommunerna behöver bli bättre på att erbjuda fritidsaktiviteter för alla, men framför allt bli bättre på att informera om tillgänglighet på befintliga aktiviteter.

    Ohälsa är tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning, enligt Myndigheten för delaktighet. Och i en undersökning som Humana tidigare genomfört framgick att fyra av tio med funktionsnedsättning upplevde att de inte kan motionera i den utsträckning de vill.

    - Nästan lika många tyckte inte att de har tillräcklig möjlighet att utöva fritidsintressen. Tillgängliga aktiviteter ger inte bara fler möjlighet att ha ett aktivt sportlov, utan bidrar också till att förbättra hälsan för en stor grupp människor. I många fall är det föreningar som står för sportlovsaktiviteterna. Kommunerna bör driva på för att fler aktiviteter ska bli tillgängliga och att det ska finnas information om dem, säger Jonatan Arenius.

     

     






    Fakta: 


    Jonatan Arenius, tillgänglighetsansvarig på Humana.


    0 0

    Prins Carl Philip vill vara en förebild för elever med dyslexi, och föra upp debatten om hur elever ska få rätt stöd i skolan på agendan. Foto: Linnea Bengtsson
    Prins Carl Philip vill vara en förebild för elever med dyslexi, och föra upp debatten om hur elever ska få rätt stöd i skolan på agendan. Foto: Linnea Bengtsson

    Prins Carl Philip: Satsa på att upptäcka dyslexi tidigt

    Under måndagen arrangerades en hearing om dyslexi på initiativ av prins Carl Philip. Han vill vara en förebild och hoppas på att satsningen nu bidrar till att elever med dyslexi upptäcks tidigare.

    - Det har varit intressanta diskussioner idag och framför allt hoppas jag att elever i framtiden kan upptäckas tidigt och få rätt stöd. Hjälpmedel har varit oerhört viktigt för mig, säger prinsen.

    Med sin medverkan ville han sätta frågan i fokus.

    - Det tog många år för mig att samla modet att prata om min dyslexi och nu vill jag använda min roll till att sätta debatten om elever med dyslexi på agendan. De här frågorna är inte bara viktiga för mig, utan för alla hundratusentals som har dyslexi i Sverige och kämpar varje dag. Jag vet hur det är, säger prinsen.

    Under måndagen var representanter från berörda myndigheter och organisationer på plats. Hearingen arrangerades av Svenska dyslexiföreningen, Dyslexiförbundet FMLS, Föräldraföreningen för dyslektiska barn och Specialpedagogiska myndigheten. Tack vare prinsens medverkan var intresset från media stort.

    Prinsen höll ett berörande invigningstal, utifrån sina egna erfarenheter och hoppas kunna bidra till en förändring för de elever som inte får rätt hjälp idag.

    - Det här är ett första steg. Vi måste våga hitta nya vägar till att hjälpa elever med dyslexi. Alla måste ta sitt ansvar. Skolan, politiker, myndigheter, experter, föräldrar och kompisar. Inga elever ska behöva känna sig utanför och vi måste ha nolltolerans mot mobbning. Jag blir sorgsen av att elever ska behöva känna sig korkade, sa prinsen.

     


    "Alla måste ta ansvar. De här frågorna är inte bara viktiga för mig, utan för alla hundratusentals som har dyslexi i Sverige och kämpar varje dag", sa prinsen i sitt inledningstal. Foto: Linnea Bengtsson

     

    Sedan hölls föreläsningar med en avslutande paneldebatt och prinsen tyckte att mycket intressant kom upp på agendan.

    - När jag studerade på lantbruksuniversitetet i Alnarp, alltså högre utbildning, då fick jag all hjälp jag behövde – talböcker och längre tid i skolan. Vi diskuterade det lite mer i kafferasten, att det absolut vore bättre om elever får rätt hjälpmedel och stöd tidigt, säger prinsen.

    Prinsen berättar att han önskar att hans egen dyslexi hade blivit upptäckt av skolan tidigare.

    - Jag började själv märka av det i mellanstadiet. Det har pratats idag om hur elever med dyslexi lär sig kompensera för sitt funktionshinder, för att dölja att man har problem. Jag kände verkligen igen mig. När vi hade högläsning i skolan, då försökte jag alltid lista ut var i boken vi skulle vara när vi kom till mig, så att jag skulle vara beredd på det stycket. Och på samma sätt var det en oerhört stor stress när det var tyst i klassrummet och vi skulle läsa för oss själva, då satt jag och hörde hur de andra barnen vände blad snabbare än mig. Man hörde att man inte hängde med och det gjorde att jag kände mig utanför, säger prinsen.

    Ett utanförskap som eleven sätter på sig själv, menar prinsen.

    - I mitt fall handlade det om att jag själv kände mig sämre än mina klasskamrater. Det handlar inte alltid så mycket om vad andra sätter för epitet på en, utan hur man känner sig själv. Och därför tycker jag att det är så viktigt att vi arbetar mot att alla elever ska få möjlighet att känna sig bekväma i sig själva, säger prinsen.

    Han menar att en intressant diskussion under dagen var kring hur man kan stötta föräldrar.

    - I mitt fall var det mamma som började misstänka att jag hade dyslexi. Föräldrarna är jätteviktiga. Panelen var inne på det, just vikten av att föräldrar också stöttas, får kunskap och insikt i vad man kan göra, säger prinsen.

    Efter måndagens hearing var det en väldigt hoppful prins som lämnade Specialpedagogiska myndighetens lokaler.

    - Vi hörde mycket problem idag, men även möjligheter. Det känns som att vi är på rätt väg. Det finns starka krafter som vill att det ska bli bättre och kommer arbeta för att göra det. Det skulle vara härligt om alla bra idéer som diskuterats i paneldebatten idag kunde bli en realitet i framtiden. Och idag har vi sett ett bra bevis på hur min medverkan kan bidra till uppmärksamhet kring ämnet och att föra samman de olika beslutsbefattarna. Jag hoppas kunna bidra mer i framtiden, säger prinsen.

     







    0 0

    Statistiken visar på stor skillnad i landet vad gäller aborter efter fosterdiagnostik. Foto: iStock
    Statistiken visar på stor skillnad i landet vad gäller aborter efter fosterdiagnostik. Foto: iStock

    Abort på grund av fosterskador vanligare i storstäderna

    Det är mycket vanligare att foster med ryggmärgsbråck, kromosomavvikelser och allvarliga hjärtfel aborteras bort i Stockholm och Göteborg jämfört med övriga landet. Samtidigt ökar aborter av foster med Downs syndrom kraftigt i hela landet. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

    I rapporten har man sammanställt och analyserat uppgifter om fosterskador fram till år 2013 och framför allt upptäckt stora skillnader mellan storstäderna och övriga landet.

    I Stockholm och Göteborg aborteras 60 procent av fostren på grund av ryggmärgsbråck, som kan jämföras med 30 procent i den norra regionen. När det gäller allvarliga hjärtfel är skillnaden ännu större. I Stockholm är aborteringsfrekvensen 60 procent, samtidigt som den bara ligger på 20 procent i övriga Sverige.

    Socialstyrelsen har inte utrett vad skillnaderna beror på. Men tänkbara orsaker kan vara tillgång till fosterdiagnostik och klinikernas olika vårdrutiner vid misstänkt fosterskada och kromosomavvikelse, menar Socialstyrelsen.

    Samtidigt visar statistiken att antalet barn som föds med Downs syndrom inte har ökat med åren, trots att medelåldern på mödrar ökar. Socialstyrelsen menar att detta beror på att allt fler foster med Downs syndrom aborteras. Och abortfrekvensen ökar kraftigt, 1999 aborterades 45 procent av fostren med Downs syndrom, 2013 hade den siffran höjts till 60 procent.

      







    0 0

    Nedslående resultat som måste tas på allvar för en icke-diskriminerande skola, menar Specialpedagogiska skolmyndigheten. Foto: Anna Pella
    Nedslående resultat som måste tas på allvar för en icke-diskriminerande skola, menar Specialpedagogiska skolmyndigheten. Foto: Anna Pella

    Bristande hörteknik i skolan utestänger elever

    Bara 20 procent av elever med hörselnedsättning får tillgång till kommunal hörselpedagog, samtidigt som fyra av fem klassrum har dåliga akustiska egenskaper och skolans hörteknik ofta inte fungerar som den ska. Det visar en ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

    - Resultatet är nedslående, men inte helt överraskande. Hörteknikens skick och användning svarar sällan mot elevernas behov och när tekniken väl fungerar upplever de brister i ljudkvalitén. Dessutom saknas i regel förutsättningarna för en bra ljudmiljö, säger Håkan Bergkvist, samordnare för auditiv miljö på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

    Rapporten "Vad var det du inte hörde?" har tagits fram tillsammans med Hörselrehabiliteringen på Karolinska universitetssjukhuset och omfattar 85 elever i årskurserna 4-9 med hörselnedsättning på 63 skolor i Stockholms län. Samtliga av dessa elever har någon form av hörapparat eller kokleaimplantat och är eller har varit föreskrivna ytterligare hörteknik, som till exempel lärarmikrofon.

    - Vi bedömer att många av resultaten vi redovisar är giltiga även utanför Stockholms län, säger Håkan Bergkvist.

    En grundförutsättning för att elever med nedsatt hörsel ska ges möjlighet till delaktighet i klassrummet är en bra ljudmiljö. Trots detta uppfyller bara en av fem klassrum minimikraven på bra akustiska egenskaper. Specialpedagogiska skolmyndigheten anser det vara ytterst oroväckande, då en dålig ljudmiljö inte bara påverkar elever med hörselnedsättning.

    Förutom dålig ljudmiljö pekar Specialpedagogiska skolmyndigheten på att 60 procent av hörtekniken inte fungerar som den ska samt att bara 20 procent av eleverna och deras lärare har tillgång till stöd från en hörselpedagog.

    - Hörselpedagogen är en mycket viktig person när det gäller att förmedla kunskap till lärare och arbetslag om konsekvenserna av en elevs hörselnedsättning och hur man kan arbeta för att underlätta elevens delaktighet i undervisning och skolarbete, säger Håkan Bergkvist.

    I Sverige finns omkring 4 600 barn och ungdomar som förskrivits hörapparater eller kokleaimplantat. Nästan 3000 av dem har hörtekniska hjälpmedel som komplement, för att klara skolan och sociala kontakter.

    - Resultaten i den här studien visar att bristerna i ljudmiljön och elevernas hörteknik måste tas på allvar för att vi ska kunna erbjuda en icke-diskriminerande skola. Det vinner alla elever och lärare på, säger Håkan Bergkvist.

     

     







    0 0

    Unga med utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd använder i högre utsträckning psykofarmaka.
    Unga med utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd använder i högre utsträckning psykofarmaka.

    Psykofarmaka vanligare bland unga med funktionsnedsättning

    Psykofarmakaanvändningen bland unga med utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd är högre än hos övriga unga. Omkring tio procent av pojkar med diagnoserna är till exempel förskrivna antipsykotiska läkemedel, jämfört med knappt 0,5 procent av resten i åldersgruppen.

    Det visar en rapport från Socialstyrelsen, som de närmsta åren vill fördjupa analyserna inom området.

    Rapporten ”Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst” är en årlig lägesrapport från Socialstyrelsen. I den konstaterar man bland annat att användningen av psykofarmaka som antipsykotiska läkemedel, lugnande, sömnmedel, antidepressiva läkemedel samt adhd-medicin är högre hos både flickor och pojkar med diagnoserna än övriga i åldrarna 13-21 år.

    Att användningen av psykofarmaka är högre hos unga med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd beror troligen på att läkemedlen i stor utsträckning används för att behandla symptom beroende av funktionsnedsättningen.

    Men Socialstyrelsen menar att en del av förskrivningarna troligen också beror på psykisk ohälsa i gruppen. Samtidigt som man skriver att man har svårt att se en motivering till den höga och långvariga användningen av just antipsykotiska läkemedel hos de unga. Särskilt eftersom en långvarig behandling med läkemedlen kan vara förenat med risker, till exempel metabola biverkningar.

    Bland flickor med diagnoserna i åldern 13-17 år är användningen av antipsykotiska läkemedel något lägre, 5,4 procent. Men när man tittar på åldern 17-21 år ligger också här användningen bland flickorna uppe på nästan tio procent.

    Antipsykotiska läkemedel kan användas för att behandla utagerande beteende, aggressivitet och bristande impulskontroll. Och Socialstyrelsen menar att det många gånger troligen handlar om att vården med förskrivningen vill ha effekt på den här typen av beteendeproblematik. ”Trots att det finns flera pedagogiska och kognitiva metoder för att hantera problemen”, skriver Socialstyrelsen i sin rapport och meddelar att man under de närmsta åren har för avsikt att fördjupa sina analyser inom området genom att studera de förskrivande vårdenheterna.

    I Socialstyrelsens rapport kan man även se att användning av antidepressiva läkemedel och sömnmedel ligger på omkring tio procent av alla unga med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd i åldersgruppen 13-17 år, jämfört med knappt 1,5 procent i resten av åldersgruppen.

    Och användningen av psykofarmaka ökar överlag när man kommer upp i åldrarna. Nästan 16 procent av alla flickor i åldern 17-21 år med diagnoserna använder antidepressiva läkemedel. Bland övriga flickor i åldersgruppen ligger siffran på bara fyra procent.

     

     







    0 0

    "Utbildningsminister Gustav Fridolin måste agera", säger Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande för Hörselskadades riksförbund.
    "Utbildningsminister Gustav Fridolin måste agera", säger Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande för Hörselskadades riksförbund.

    Kräver statligt ansvar för elever med hörselskada

    Inrätta statligt finansierade, regionala resurscentra med ansvar för hörselskadade, döva och dövblinda elevers skolgång. Det kräver sju olika hörsel- och dövorganisationer.

    Nu utlovar utbildningsminister Gustav Fridolin ljudmiljöpengar till skolan och vill titta närmare på förslaget om resurscentra.

    Förra veckan rapporterade Föräldrakraft om att ”Bristande hörteknik i skolan utestänger elever”. Det är Specialpedagogiska myndigheten som sin nya rapport bland annat pekar på att 80 procent av klassrummen har för dåliga akustiska egenskaper, 60 procent av hörtekniken fungerar inte som den ska och att bara 20 procent av elever med behoven och deras lärare har tillgång till stöd från en hörselpedagog.

    - Under många år så har vi påpekat att man behöver få in statliga resurser i det här sammanhanget i form av regionala resurscentra. Det händer ingenting. Nu måste Gustav Fridolin agera, säger Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande för Hörselskadades riksförbund till Ekot.

    I en skrivelse till utbildningsminister Gustav Fridolin kräver Hörselskadades riksförbund, Sveriges dövas riksförbund, Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning, Förbundet Sveriges dövblinda, Unga hörselskadade samt Dövblind ungdom, ett statligt ansvar för en förändring.

    Organisationerna vill se resurscenter runt om i Sverige, dit elever, föräldrar, kommuner, lärare och annan skolpersonal kan vända sig för att få kompetent stöd. Något som rapporten från Specialpedagogiska myndigheten tydlig visar på saknas idag.

    Nu bekräftar Gustav Fridolin att regeringen kommer satsa en miljard på bättre arbetsmiljö i skolan med start 2016, däri inkluderas ljudmiljön.

    - Arbetsmiljön på många skolor är dålig och vi vet att det särskilt drabbar elever som har andra funktionsförutsättningar, till exempel elever med hörselskador. Vi måste få ner bullernivån, men vi måste också se till att det finns en fungerande struktur för elever med hörselskada, säger Gustav Fridolin till Ekot.

    Hörselskadades riksförbund välkomnar beskedet, men hoppas att även resurscentra kan bli en realitet i framtiden. Utbildningsministern meddelar att han vill se över förslaget.

    - Vi behöver se över strukturen för hur vi ger förutsättningar för huvudmännen att ge direkt stöd för de elever som behöver det. Hur ser vi till att ge särskilt stöd till de elever som har en hörselskada? Där kommer nu förslaget om regionala resurscentra och det kommer vi att titta vidare på, säger Gustav Fridolin till Ekot.

     

     







    0 0
  • 03/25/15--06:00: Supertjocka numret ute nu!
  • Supertjocka numret ute nu!

    En riktig rekordtidning kommer i dagarna, när Föräldrakraft nr 2, 2015 dimper ned i brevlådorna. En maffig utgåva på hela 116 sidor innehållande stor intervju med Linda Hammar och teman om Leva & Fungera, anhörigstöd och särskola.

     

    LEDARE

    "Vilken rekordtidning!" Ledaren knyter an till det stora mässtemat om Leva & Fungera i april, 2015. 

     

    KRÖNIKA

    ”Kanske kan vi låta världen få förändras utan att vi behöver förvänta oss att klara av att förstå allting” - Sören Olsson diskuterar normbildning då och nu och betonar vikten av att vara unik.
     


    NYHETER

    > Hård kritik mot försäkringskassans utspel om föräldraansvar.

    > Försäkringskassan om "normalt föräldraansvar"

    > Nathea hyllar olikheter med färgglada strumpor

    > Gruppbostäder klarar

    > Inte krav på jämlika villkor

    > Sju av åtta kommuner struntar i sportlov för alla

     

    INTERVJUN

    Förlovad och nybliven faster – Livet Leker för Linda Hammar!”Det var som en helt ny värld öppnade sig första gången jag träffade Ilse”, säger Linda Hammar glatt när hon berättar om sin brorsdotter. Föräldrakraft har träffat henne, för ett personligt samtal om kärleken, livet efter tv-karusellen och hur det är att äntligen ha blivit faster.

     

    TEMA: ANHÖRIGSTÖD

    GUIDE: Så hanterar du stressen. Många föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning lever med en mycket hög stressnivå, och särskilt drabbade är familjer med personlig assistans.

    Tillsammans med assistanscoachen Marlene Eriksson bjuder Föräldrakraft på 12 frågor och svar om stressen och hur man förhålla sig till den med hjälp av mental träning.

    Projekt: Personlig koordinator. Professorn som vill se mer "Hands on"  Ju smalare uppdrag de professionella har ju mer arbete blir det för familjerna. Med en personlig koordinator får familjen handgriplig hjälp på ett nytt sätt. Det visar den uppföljning som professor Anders Möller gjort av projektet.

    Anhörigriksdagen: "Det viktigaste är att du får en enorm energi som anhörig" - Pontus Oscarsson, ny tf ordförande för Anhörigas Riksförbund.
     

    Fler rubriker:

    > Habiliteringen som satsar på anhörigstöd

    > ”Jag önskar att de funnits där från början”

    > Ett fungerande föräldrastöd är möjligt

    > Riksdagen som alltid står på anhörigas sida

     

    TEMA: SÄRSKOLA

    "Maskiner blir inte trötta och gör mänskliga misstag eller somnar under arbete. De värderar inte, är inte nyckfulla eller har förutfattade meningar om saker" Professorn Danica Kragic drömmer om en framtid där våra hjälpmedel till stor del utgörs av robotar.

    Intresset för ny teknik är stort. Det märks inte minst i planeringen för Särskolans rikskonferens där det kommer att handla om internet, appar samt att ha robotar som assistenter i skolan.


    Fler rubriker:

    > Ministern: "Skapa bättre nätverk mellan gymnasiet och näringsliv"

    > Inga planer på att integrera särskolan
     

     

    TEMA: PSYKISK HÄLSA

    Appen som berättar hur ditt barn mår. ”Har du en riktigt god vän? Är du en bra kompis? Brukar du vara glad?” När några forskare undrade om eleverna i Rydsbergsskolans grundsärskoleklasser ville svara på frågor i en ny app fanns ingen tvekan. Nu hoppas alla inblandade att psykisk ohälsa hos elever i särskolan ska börja tas på allvar.

     

    TEMA: BABY & BARN

    De vill ge familjen en så bra start som möjligt. Reportern Anna Pella har besökt den nya neonatalen på BB Sophia i Stockholm, där målet är att alla familjer ska få en så bra start som möjligt. Att nyfödda barn bär på en funktionsnedsättning är ofta förknippat med en omvälvande livskris, och många familjer som vistats på neonatalavdelning minns det som den värsta perioden i livet.

     


    MÄSSBILAGA: LEVA & FUNGERA

    Föräldrakraft är nu officiell mässtidning på Sveriges största hjälpmedelsmässa Leva & Fungera i april 2015. Bilagan bjuder på 48 sidor med mängder av tips på föreläsningar och smarta prylar. I Föräldrakrafts monter får du även möjlighet att delta i en tipsrunda.

    "Mässan där allt är utformat för mig" Läs om trettonåriga Herman som med hjälp av Zoomen, i en helt annan omfattning, kan följa med på cykelutflykter tillsammans med familj eller vänner. Den terränggående rullstolen hittade familjen på Leva & Fungera för två år sedan.

    "Det roliga är att företagen som tar emot eleverna ofta börjar se saker ur ett nytt perspektiv" Angelica och Moa är några av de unga praktikanter som välkommnar på mässan. De går andra året på Riksgymnasiet för rörelsehindrade, som är en del av Angeredsgymnasiet i Göteborg. Nu är de peppade på det kommande praktiken!


    Fler rubriker:

    > "Hög tid att inkludera personer med utländsk bakgrund"

    > Belgaren som ska lära oss sitta bättre i rullstol

    > Lyckad satsning på hundassisterad terapi

    > Vill väcka lusten till att tala om tabun

    > Lustfyllda appar - Få tips på nya appar som hjälper oss att klara av vardagssituationer som känslor och matlagning

    > Tävla i bästa foto!

    > Föräldrakrafts tipsrunda!

     


    DEBATT

    "Vi lovar ett vardagen ska bli enklare"Föräkringskassans chef för avdelningen Funktionsnedsättning Birgitta Målsäter har punktat upp sex löften som sammanfattar det förnyade arbetssättet.


    Fler rubriker:

    > Harald Strand: Ständigt ifrågasatta som företrädare

    > Alla har rätt till en aktiv fritid

    > Nätetik kan förebygga vår tds samhällstroll


    KRÖNIKOR

    > Herr dyslexi bor med oss

    > Försäkringskassans förtydligande bygger på godtyckliga beslut

     

    PLUS

    Ett nytt avsnitt av Kalle och Hobbe, Kalendarium och ett 60-tal annonser hjälpmedel, assistans, skolor, kollo, utbildning och mycket annat.

     

    Nästa utgåva, i maj, blir också välfylld. Hör av dig genast om du har tips till våra teman Kommunikaton & Kognition, Almedalen & Vägen till arbete samt Hitta rätt vård!

     

     







    0 0

    Handboken "Med Asperger på jobbet" vänder sig till arbetsgivare och kollegor.
    Handboken "Med Asperger på jobbet" vänder sig till arbetsgivare och kollegor.

    Ny handbok om Asperger för chefer

    Boken ”Med Asperger på jobbet” ska hjälpa arbetsgivare vid anställning och coachning av arbetstagare med Asperger.

    I handboken, som ges ut av Riksförbundet Attention, finns tips om hur man kan hantera de utmaningar som kan uppstå vid olika situationer på jobbet. Det är projektgruppen kring Attentions projekt ”Vägar till jobb” som tagit fram boken.

    "Vägar till jobb"är finansierat av Allmänna arvsfonden och är ett treårigt projekt som fokuserar på att förändra attityder hos arbetsgivare gentemot arbetssökande med Asperger. Framför allt genom att man sprider information om de styrkor och förmågor personer med diagnosen ofta har.

    - Att publicera materialet har varit med i projektplanen från början. Handboken gör vi för att kunna sprida informationen bredare geografiskt och göra den lättillgänglig till arbetsplatser inom alla slags yrkesområden, säger Emma Nilsson, projektledare och redaktör för boken.

    ”Med Asperger på jobbet” är framtagen för att stötta framför allt arbetsgivare, men även kollegor. Den innehåller fakta om Asperger, och smarta tips som ska hjälpa till vid en introduktion av nyanställda, samt under coachning på jobbet.

     

     






    Fakta: 

    0 0

    Ohälsa beror på sämre livsvillkor - inte funktionsnedsättningen

    Det är vanligare med fysisk och psykisk ohälsa bland personer med funktionsnedsättning. Men en betydande del av ohälsan beror inte på funktionsnedsättningen i sig, och skulle kunna förbättras avsevärt genom insatser från samhället, det konstaterar Folkhälsomyndigheten i sin årliga delrapport.

    Det stora problemet är de livsvillkor som många personer med funktionsnedsättning har. Folkhälsomyndigheten pekar bland annat på att man bör skapa bättre förutsättningar för ökat deltagande på arbetsmarknaden, främja tillgänglighet och stöd för fysisk aktivitet och socialt deltagande, samt arbeta förebyggande mot kränkande bemötande.

    Om samhället satsade på dessa områden, skulle den sämre hälsan hos personer med funktionsnedsättning inte behöva vara så dålig som den är, konstaterar Folkhälsomyndigheten i sin rapport.

    Personer med funktionsnedsättning rapporterar att de förvärvsarbetar i mindre utsträckning än personer utan funktionsnedsättning, och en högre andel av dem med arbete känner oro för att förlora sitt jobb. Man uppger att man har låg lön och saknar ekonomisk marginal, samt att man har ett lågt socialt deltagande. Dessutom uppger fler personer med funktionsnedsättning att de utsatts för kränkande behandling, våld eller hot om våld.

    Fler upplever att de är stillasittande, samt att man har nedsatt psykisk hälsa. Symptom på psykisk ohälsa som värk i kroppen, trötthet, stress, ängslan, oro och ångest anges i större utsträckning bland personer med funktionsnedsättning jämfört med personer utan funktionsnedsättning.

    Folkhälsa är ett av nio prioriterade områden inom regeringens ”Strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016”. Folkhälsomyndigheten kommer årligen ut med en delrapport, där man analyserar och följer upp hälsan hos personer med funktionsnedsättning.

    Som en del av uppdraget har man detta år valt att göra en fördjupad analys av de möjliga orsakerna till den sämre hälsan hos personer med funktionsnedsättning, där man kunnat konstatera att det är livsvillkoren och inte själva funktionsnedsättningen som bidrar till den sämre hälsan hos personer med funktionsnedsättning.

     

     






    Fakta: 

    0 0

    "Det som slagit mig är att de barn vi pratat med som berättar om vuxenkränkningar, de har nästa alla en funktionsnedsättning" säger Barnombudsmannen Fredrik Malmberg. Foto: Linnea Bengtsson
    "Det som slagit mig är att de barn vi pratat med som berättar om vuxenkränkningar, de har nästa alla en funktionsnedsättning" säger Barnombudsmannen Fredrik Malmberg. Foto: Linnea Bengtsson

    BO: "Skrämmande berättelser från barn med funktionsnedsättning"

    Barnombudsmannen vill skärpa lagstiftningen, så att barn och unga som blir utsatta för kränkningar och fysiskt våld i skolan får den hjälp och stöd de har rätt till. I deras årsrapport konstaterar de att barn ofta inte får stöd på sina villkor samt att barn med funktionsnedsättning i större utsträckning är utsatta för kränkningar.

    - Det som har slagit mig, det är att de barn som vi har pratat med och berättar om vuxenkränkningar i skolan, de har nästan alla en funktionsnedsättning. Och det tycker jag själv var riktigt skrämmande, att det var på det sättet. Man är ofta på grund av en funktionsnedsättning sårbar redan från början och så beskriver man att man blir utsatt från vuxenvärlden. Det är inte okej, säger Barnombudsmannen Fredrik Malmberg.

    Barnombudsmannen har det senaste året granskat hur de mänskliga rättigheterna respekteras för barn och unga som utsätts för kränkningar och trakasserier i skolan. Man har intervjuat 89 barn med olika bakgrund. Slående är att många barn inte själva har koll på sina rättigheter och vet inte vart de ska vända sig.

    - Det som är unikt i vår årsrapport är att unga har fått berätta själva om vilket stöd de upplever att de får, eller kanske framför allt det stöd man inte får. Det är detta vi fokuserar på i vår rapport. Vi vuxna har konstruerat ett system som vi tycker ska göra att barnen blir trygga i skolan. Men när jag pratar med barn så beskriver man att man inte känner till det här, man vet inte vilken hjälp man kan få. Och när det väl händer något, till exempel att det blir en anmälan, då blir det ofta inte på ens egna villkor. Och det är det vi tänker att man ska börja ta tag i och förändra, säger Fredrik Malmberg.

    Resultat från deras egen årsrapport, samt kritik från både FN:s barnrättskommitté och FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, gör att Barnombudsmannen ser allvarligt på situationen och i sin kommande årsrapport lägger allt fokus på de mänskliga rättigheterna för barn och unga med funktionsnedsättning.

     


    "Vuxenvärlden måste ta barnens berättelser på större allvar" säger Fredrik Malmberg till Föräldrakraft. Foto: Linnea Bengtsson

     

    Men varför berättar barn med funktionsnedsättning i större utsträckning att de blir utsatta för kränkningar från vuxna?
    - Jag kan inte svara på det. Men jag kan bara konstatera att det är fruktansvärt illa att det är så. Barnen beskriver att det kan handla om psykiska kränkningar som att lärare säger saker till dem, och att de sen dessutom kopieras av andra barn i klassrummet. En flicka med dyslexi beskrev till exempel att hon fick höra ”är du trög eller?”, och att detta sen kopierades av barn i hennes klass. För det första tycker jag inte att vuxna ska säga så här över huvud taget, men sen vet jag heller inte om de förstår hur fruktansvärda konsekvenser det får för de här barnen, säger Fredrik Malmberg.

    Och hur ser det ut med fysiskt våld från vuxna?
    - Om man tittar på de som utsatts för fysiskt våld från vuxna, så är ju barn med funktionsnedsättning generellt överrepresenterade. Och nu kan vi också konstatera att de barn som vi har mött som pratar om det är så i skolmiljön. Och det är något som vuxenvärlden måste ta på stort allvar, att det är de mest sårbara barnen som blir mest utsatta av vuxna i en miljö som ska vara den allra tryggaste, säger Fredrik Malmberg.

    Men hur får man bukt med detta?
    - Jag tycker man ska ta på allvar att 27 procent av alla anmälningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet handlar om vuxnas kränkningar av barn och bland de anmälningarna handlar en tredjedel om våld mot barn. Det är ett problem som man inte bara kan bagatellisera tycker jag. Vi vill att man förtydligar i skollagen var gränserna går kring våld mot barn. Det finns domar som pekar på att gränserna har blivit mer otydliga, jag tycker det har gått för långt. Nu måste man vara tydlig med att så långt får det inte gå. Då sätter man press på skolhuvudmännen, att faktiskt ge stöd till lärare att förebygga sådana här situationer, säger Fredrik Malmberg.

    Föräldrakraft var med när Barnombudsmannen idag lämnade över rapporten till Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister och Gustav Fridolin, utbildningsminister, där BO pekar på fyra viktiga punkter som måste förbättras.

     


    "Hoppfull överlämning", konstaterade Barnombudsmannen när har idag träffade Åsa Regnér och Gustav Fridolin. Foto: Linnea Bengtsson

     

    - För det första måste barn och unga få konkret information individuellt. Alltså jag som elev ska få direkt information och veta vilken rätt till stöd jag har och hur jag kan få det stödet.

    - För det andra tänker vi att skolhuvudmannen, alltså kommunen eller ett friskolebolag, ska ha en barn- och elevombudsman som man kan vända sig till om man inte får hjälp på sin egen skola.

    - För det tredje måste myndigheterna som finns, Barn- och elevombudet, Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen, jobba mycket mer på barn och ungas villkor. De måste ha information som barn förstår och ta in barnen i processen.

    - Sist, men inte minst måste man tydliggöra ännu skarpare att våld mot barn aldrig är okej. Och då tycker vi att man behöver få in en tydligare skrivning i Skollagen om det. Eftersom det finns domar nu som pekar på att gränserna har flyttats, säger Fredrik Malmberg.

    Behöver man även förändra lärarutbildningen eller rutinerna kring stödet till lärarna?
    - Det tror jag absolut. Jag hörde av Lärarförbundet på radion i morse att man väldigt sällan har praktiska övningar kring vad man ska göra i till exempel våldsamma situationer. Det här är ju oerhört svårt för lärarna att hantera. Jag tror absolut att lärarna behöver det här stödet och det är det som är vår poäng. Att skolhuvudmannen måste ta mycket större ansvar för att skolorna är trygga. De kan inte bara lämna det till rektor och lärare och hoppas att de löser det, säger Fredrik Malmberg.

    Är du hoppfull efter idag?
    - Ja, det är jag. Det går ju inte över en natt i politiken. Men det finns kommuner som redan börjat jobba med att göra skolhuvudmannen känd för barn och unga. Man jobbar med elevombud och så, som vi föreslår, så det händer saker där ute. Jag tror att debatten är jätteviktig, att man börjar se detta ur barnens perspektiv, som man kanske inte har gjort tidigare. Så jag är hoppfull att det blir en förändring, säger Fredrik Malmberg.

     

     






    Fakta: 

    Läs mer om rapporten "Välkommen till verkligheten"på Barnombudsmannens hemsida.


older | 1 | .... | 5 | 6 | (Page 7) | 8 | 9 | 10 | newer