Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Showcase


Channel Catalog


older | 1 | .... | 6 | 7 | (Page 8) | 9 | 10 | newer

    0 0

    Åsa Regnér och Gustav Fridolin vill arbeta för att alla barn känner till sina rättigheter och ge lärare bättre verktyg för att arbeta mot kränkningar. Foto: Linnea Bengtsson
    Åsa Regnér och Gustav Fridolin vill arbeta för att alla barn känner till sina rättigheter och ge lärare bättre verktyg för att arbeta mot kränkningar. Foto: Linnea Bengtsson

    "Lärare ska ha verktyg för att arbeta mot kränkningar"

    Efter Barnombudsmannens årsrapport om kränkningar i skolan, finns det anledning att se över hur man på olika sätt kan säkerställa att alla barn får tillgång till det stöd som de har rätt till, det menar utbildningsministern Gustav Fridolin och barn- äldre och jämställdhetsministern Åsa Regnér.

    - Rapporten ger en gedigen bild över de problem och kränkningar som barn och unga kan möta i skolan idag. Också av när vuxenvärlden brister, alltså när vi inte har ett tillräckligt robust myndighetssystem, i betydelsen av att man som barn vet var man ska vända sig och kan vara trygg med att den vuxen man vänder sig till faktiskt gör någonting av den informationen. Där ger den här rapporten en väldigt tydlig bild av hur det ser ut. Och pekar också på några saker som vi måste jobba med för att rätta till, säger Gustav Fridolin.

    Föräldrakraft skrev tidigare under dagen om Barnombudsmannens rapport och i en intervju med Barnombudsmannen Fredrik Malmberg, berättade han att det framför allt varit skrämmande att se att barn med funktionsnedsättning i större utsträckning berättar om kränkningar från vuxenvärlden.

    - Och det är något som vuxenvärlden måste ta på stort allvar, att det är de mest sårbara barnen som blir mest utsatta av vuxna i en miljö som ska vara den allra tryggaste, säger Fredrik Malmberg.

    För att förändra situationen för alla barn vill Barnombudsmannen att man lagstiftar om barnets rätt att få information och stöd när man utsätts, att skolhuvudmannen ska erbjuda oberoende barn- och elevombud dit barn kan vända sig, att myndigheter anpassar sin information och sitt arbete efter barn samt att man skärper lagstiftningen kring kränkningar och våld från vuxna.

    Föräldrakraft var med under måndagens överlämning och Gustav Fridolin och Åsa Regnér gav sin syn på vad man kan förändra från politikens håll.

     


    Barnombudsmannen Fredrik Malmberg lämnade över årsrapporten "Välkommen till verkligheten" till Åsa Regnér och Gustav Fridolin på måndagsmorgonen. Foto: Linnea Bengtsson

     

    Utifrån dagens rapport, är det något ni vill förändra?
    - En viktig del är att se till att alla lärare får de verktyg de behöver för att kunna ta tag i kränkningar man ser och också kunna se kränkningar och identifiera dem. Därför jobbar vi nu med Skolverket för att se till att man har tillgång till de verktygen, att man kan få fortbildning, förbättra arbetsron i klassrummen och jobba mot kränkningar, säger Gustav Fridolin.

    Hur ska lärarna konkret få tillgång till dessa verktyg?
    - Vi börjar bygga upp ett bra system för fortbildning av lärare just nu. Till exempel arbetar vi med läslyftet och mattelyftet och här tittar Skolverket på att använda liknande moduler och fortbildningssystem när det handlar om arbetsro samt att arbeta mot kränkande behandling, säger Gustav Fridolin.

    Hur ska barn kunna få bättre tillgång till information om sina rättigheter?
    - När jag läser rapporten och lyssnar på Barnombudsmannen här idag så handlar det faktiskt om barns rättigheter i största allmänhet. Det ska understrykas att det finns många exempel runt om i landet på när barn faktiskt får rätt stöd och skolor som arbetar oerhört bra mot kränkningar. Men bland annat kan man se i rapporten att barn inte alltid känner till sina rättigheter. Vi har satt igång ett arbete nu om att få fram ett förslag om hur barnkonventionen kan bli svensk lag. Och vi väntar in ett sådant i början av nästa år. I samband med detta, kanske tidigare, kommer vi dra igång ett stort kampanjarbete som handlar om information om vilka rättigheter barn har som fastställs inom barnkonventionen, säger Åsa Regnér.

     


    "Det finns många goda exempel runt om i landet på hur man kan arbeta på ett bra sätt. Men vi behöver bland annat fokusera på att alla barn känner till sina rättigheter" säger Åsa Regnér. Foto: Linnea Bengtsson

     

    Hon menar att det viktigaste just nu är att se över hur man i framtiden säkerställer att alla barn känner till sina rättigheter.

    - Det är viktigt att lagen är tydlig, men också oerhört viktigt att vi arbetar med att de mänskliga kontakterna fungerar. Att barn känner sig lyssnade på och att vuxna inom skolan vet hur de ska hantera de här situationerna och vet hur man ska uppträda på ett mänskligt fattbart sätt för barnen. Framför allt är rättighetsfrågan en viktig faktor, och den jobbar vi hårt med, säger Åsa Regnér.

    Barnombudsmannen föreslår att man förtydligar Skollagen, vad säger ni om det?
    - Lagen är i grunden tydlig, det är viktigt att påpeka. Det står tydligt att inget barn ska behöva utsättas för våld eller kränkningar. Men sen har vi utredningar som pekar åt att när det handlar om de här gränsdragningarna när lärare har gett sig in för att antingen skydda elever eller när det handlar om att man har haft en våldsam situation i klassrummet så har man upplevt att lagen är otydlig. Och det måste vi ju ta med oss. Där har vi en liggande utredning som pekar på behovet av att tydliggöra. Men det kan mycket väl vara så att det snarare handlar om att förtydliga information till skolor och lärare. Det är i dagsläget inte säkert att det blir ett förtydligande i Skollagen, säger Gustav Fridolin.

     


    "Lagen är tydlig, inget barn ska utsättas för kränkning eller våld. Men nu ska vi se över hur vi kan förtydliga gränsdragningar" säger Gustav Fridolin. Foto: Linnea Bengtsson

     

    Är det något som förvånar er i Barnombudsmannens årsrapport?
    - Det här är ju inga nya frågor. Det faktum att det fortfarande idag kommer in många anmälningar, och att barn berättar om hur djupa spår det kan sätta, jag skulle inte säga att det förvånar. Men det gör att vi måste jobba extra hårt med de här frågorna helt enkelt. Skolan ska ju vara den tryggaste platsen och barn kan faktiskt inte undvika skolan. Vi måste arbeta för att skolan ska vara ett positivt ställe för alla där man känner sig trygg och där man kan utvecklas som person. Så därför tar vi verkligen det här på allvar, säger Åsa Regnér.

     

     






    Fakta: 

    Läs mer om rapporten "Välkommen till verkligheten"på Barnombudsmannens hemsida.

     


    0 0

    "Skolvalet ska inte bara vara till för de barn som har föräldrar som kan ringa och stå på sig", säger utbildningsminister Gustav Fridolin. Foto: Linnea Bengtsson
    "Skolvalet ska inte bara vara till för de barn som har föräldrar som kan ringa och stå på sig", säger utbildningsminister Gustav Fridolin. Foto: Linnea Bengtsson

    En skolkö ska hjälpa barn med särskilda behov

    De senaste åren har det larmats om att skolor väljer bort barn med särskilda behov och nu vill regeringen utreda om kommunala och fristående skolor kan få ett gemensamt kösystem.

    - Som förälder ska man vara trygg med att det är samma villkor för mitt barn som för alla andra barn, så att det inte riskerar att vara svårare för ett barn som har en funktionsnedsättning eller annat att komma in på den ena eller den andra skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Aftonbladet.

    Idag förväntas regeringen utöka direktiven i en pågående utredning om skolkostnader, så att man även ska titta på hur en gemensam kö skulle kunna genomföras, det rapporterar Aftonbladet.

    Det nya direktivet handlar om att hitta en form för en gemensam kö för alla barn som ska börja förskoleklass, grundskolan samt grundsärskolan. Ansvaret kommer troligtvis ligga på kommunerna. Tanken är att alla barn ska antas till skolan på ett rättssäkert sätt, samt att skolvalet ska vara tillgängligt för alla.

    - Skolvalet ska inte bara vara till för de barn som har föräldrar som kan ringa och stå på sig och åka runt till alla skolor. Skolvalet ska vara till för alla barn, säger Gustav Fridolin.

    Ambitionen är att ett eventuellt gemensamt kösystem i varje kommun ska bli verklighet senast 2018.

     

     







    0 0

    Gearwheel, Hd rehab och Etac presenterar nyheter. Fysioterapeuten Darren Hammond föreläser om rullstolsdynor.
    Gearwheel, Hd rehab och Etac presenterar nyheter. Fysioterapeuten Darren Hammond föreläser om rullstolsdynor.

    Många rullstolsnyheter på Leva & Fungera

    Mässan Leva & Fungera närmar sig och många företag har laddat upp med massa nyheter. Föräldrakraft tipsar här om fler nyheter på rullstolsfronten - vad sägs om nya rullstolsdynor, växlingsbara hjul eller en föreläsning i hur man väljer rätt rullstolsdyna?

     

    Rullstolsdyna i nytt material

    En ny rullstolsdyna i ett helt nytt material, det presenterar företaget Hd rehab.

    - Amovida light fluid kommer från en tysk tillverkare som är specialiserade på silikonteknik och rullstolsdynorna har växt fram ur att man tagit fram nya material för proteser efter bröstcancer. Det flexibla materialet ger dynan väldigt bra tryckavlastande egenskaper, säger Carola Abrahamsson på Hd rehab.

    Dynan kommer i fyra olika typer och den mest avancerade är en kombinationsdyna, som även är temperaturreglerande.

    Mer info:www.hdrehab.se

     

    Så väljer du rätt rullstolsdyna

    Företaget Etac håller i två föreläsningar under Leva & Fungera, man har bland annat bjudit in fysioterapeuten Darren Hammond, som föreläser om rullstolsdynor.

    Etac presenterar dessutom flera produktnyheter på mässan, bland annat en ny flexibel rullstol för barn samt en funktionell dusch- och toalettstol för unga. Rullstolen R82 Kudu och duschstolen R82 Heron går båda att titta mer på under Leva & Fungera.

    Under onsdagen kan besökarna lyssna på fysioterapeuten och trycksårsspecialisten Darren Hammond som föreläser om hur man kan bli bättre på att välja ut rätt rullstolsdyna. Darren Hammond är ledare för Roho Institute i USA och är en erfaren internationell föreläsare som är specialiserad på sårvård och positionering. På tisdagen och torsdagen föreläser arbetsterapeuten Maria Amnell om badrumsanpassning under temat ”Trygga badrummet”.

    Mer info:www.etac.se

     

    Rullstolshjul med växlar


    Foto: John-Edvard Stenstrand

    Växlingsbara rullstolshjul för manuella rullstolar, det visar Gearwheel upp. Idén till hjulen växte fram ur ett produktutvecklingsprojekt på Ingenjörshögskolan i Jönköping för flera år sen. Nu finns den färdiga produkten ute på marknaden.

    - Produkten lämpar sig framför allt för personer med muskelsvaghet. Hjulen ger större frihet, då man lättare kan ta sig fram på trögare underlag och i sega uppförsbackar, säger John-Edvard Stenstrand från Gearwheel.

    Hjulen kan användas på olika manuella rullstolsmodeller, det går även att skifta till ordinarie hjul.

    Mer info:www.gearwheel.se

     

     






    Fakta: 

    Leva & Fungera är Sveriges största hjälpmedelsmässa. Den äger rum på Svenska Mässan i Göteborg den 14-16 april 2015. Läs mer om Leva & Fungera på mässans egen webbplats.

    Fler webbartiklar om mässan i Föräldrakraft finns samlade här.


     

    Föräldrakraft nr 2, 2015 är officiell mässtidning för Leva & Fungera. Tidningen är ute hos läsarna omkring den 26 mars 2015.

    För bokning av annonsplats i mässtidningen, kontakta Kim Andlin på kim@faktapress.se eller 08-4100 5637.

    För nyhetstips till redaktionen mejla info@faktapress.se eller ring 08-4100 5636.

     


    0 0

    "Det är branschens uppdrag att skapa modern kommunikation" säger Jessica Bjurström, vd för Sveriges kommunikationsbyråer, till Dagens media.
    "Det är branschens uppdrag att skapa modern kommunikation" säger Jessica Bjurström, vd för Sveriges kommunikationsbyråer, till Dagens media.

    Guldäggskampanj ska bryta reklamnormer

    Att personer med funktionsnedsättning sällan syns i reklam är ingen nyhet. Men nyligen granskade Sveriges kommunikationsbyråer, Komm, 700 slumpmässigt utvalda annonser och fick ett nedslående resultat. Med årets Guldäggskampanj vill man bryta normerna i dagens reklam, det rapporterar Dagens media.

    - En utställning i Hötorgets tunnelbanestation i Stockholm lanserar kampanjen den 27 april. På stortavlor lyfts olika normer som vi ser i kommunikation dagligdags fram, tillsammans med en annan bild som inte representerar normen. Syftet är att väcka frågor om över- och underrepresentation i reklamen, säger Jessica Bjurström, vd för Komm, till Dagens media.

    Med kampanjen #vemsyns, som genomförs tillsammans med byrån Voltaire, vill man belysa vilken typ av norm som reklamen målar upp idag. Man har granskat 700 annonser i tre av de stora dagstidningarna utifrån kön, sexuell läggning, vikt och funktionsnedsättning.

    Resultatet var nedslående i alla kategorier, och när det kom till personer med funktionsnedsättning var det ingen tvekan om att reklamen inte skildrar verkligheten. Endast 0,0015 procent av människorna i annonserna uppfattades ha en funktionsnedsättning, alltså bara två personer bland 1300 i alla annonser.

    - I de två fallen fick de representera sin funktionsnedsättning, inte människor i en annons. De fick göra reklam för produkter kopplade till sin funktionsnedsättning, säger Joakim Runesson, planner på Voltaire, till Dagens media.

    Kampanjen syftar till att förändra hur reklambranschen visar upp samhället överlag, och en stor del av detta blir att lyfta problematiken med att personer med funktionsnedsättning inte syns i reklam. För att bredda kampanjen och nå ut till en större målgrupp startar man initiativet med en utställning i tunnelbanan i Stockholm.

    - Vi vill göra kampanjen så tillgänglig som möjligt eftersom vi tror att det är en fråga som inte bara angår oss som bransch, utan hela samhället. Vi vill vara en del i ett större samtal som redan pågår, utan att komma med pekpinnar, säger Joakim Runeson till Dagens media.

    Komm och Voltaire menar att det finns mycket att vinna på att skapa reklam där fler känner igen sig och som känns modern, genom att inte cementera gamla normer.

    - Det är branschens uppdrag att skapa modern kommunikation. Att ha relevant kommunikation är ju en del av trovärdigheten för varumärket. Relevans handlar om att vara i takt med tiden och undersökningen visar tyvärr att vår bransch och Sveriges annonsörer inte är det, säger Jessica Bjurström till Dagens media.

     

     

    Nyckelord: 





    Fakta: 

    Läs mer om kampanjen på:vemsyns.nu


    0 0

    Nya infallsvinklar kring förskrivningen av medicin till personer med adhd, det innehåller Socialstyrelsens kommande rapport, menar Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.
    Nya infallsvinklar kring förskrivningen av medicin till personer med adhd, det innehåller Socialstyrelsens kommande rapport, menar Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

    Socialstyrelsen tar nytt grepp om adhd-läkemedel

    En djupdykning i hur mediciner förskrivs till personer med adhd kommer i en rapport från Socialstyrelsen inom en månad. I rapporten har man uppdaterat sina siffror och framför allt tittat noga på regionala skillnader.

    - Vi har nya infallsvinklar och kommenterar siffrorna ur andra aspekter, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

    Vad mer exakt man kommer presentera, avslöjar man inte än, men Peter Salmi menar att det finns intressanta delar att titta på.

    - Vi har delvis fokuserat på regionala skillnader. Samt att vi tittat noga på förskrivningsmönstret. Det är intressant att titta på utvecklingen, vi har till exempel tittat på hur framtiden ser ut och var förskrivningen ser ut att stabiliseras, säger Peter Salmi.

    Men några nya riktlinjer kommer inte med denna rapport.

    Att man tittar på regionala skillnader, välkomnas av Riksförbundet Attention. Anna Norrman, intressepolitisk ombudsman, menar att debatten är välkommen.

    - Det förvånar oss inte om det finns stora regionala skillnader och det är en viktig debatt att lyfta upp. Vi tycker att debatten om adhd har blivit alltmer nyanserad med åren, säger Anna Norrman.

    Tidigare under dagen har det rapporterats i media att sannolikheten för ett barn som är fött sent på året att få en adhd-diagnos är drygt 30 procent större än för barn som är födda tidigt på året. Siffrorna är plockade från Läkemedelsregistret och Patientregistret.

    - Siffrorna är inte särskilt förvånande. Det går inte att dra slutsatsen att barn som är födda sent på året i större utsträckning blir överdiagnostiserade. Det handlar troligen framför allt om att man upptäcker dessa barn tidigare, då de på grund av att de är så pass mycket yngre än sina klasskamrater som är födda tidigt på året, tidigare får problem i skolan, säger Peter Salmi.

    Siffrorna kan alltsåäven tyda på att många barn med adhd som är födda tidigt på året, blir upptäckta mycket senare.

    - Vår erfarenhet är att barn med adhd som är födda tidigt på året ofta klarar sig bättre i skolan längre. Detta beror självklart på att man helt enkelt kommit längre i sin utveckling än de barn som är födda sent på året. Allt bedöms ju hela tiden efter en normalitet. Tittar man på samma siffror i Danmark, finns inte samma skillnad vad gäller diagnostiseringen. Det beror troligen på att föräldrar i Danmark får välja när barnen ska börja skolan. Så när man misstänker att barnet kan ha svårigheter, då väntar man med skolinträdet, vilket gör att många barn klarar sig mycket bättre i skolan. Vi skulle gärna se ett liknande flexibelt system här i Sverige, säger Anna Norrman.

    I Socialstyrelsens kommande rapport har man inte fördjupat sig i de här siffrorna.

    - Det har inte varit ett fokus som har varit aktuellt. Visst kan man titta vidare på detta, men då behöver man göra en större undersökning och analysera siffrorna på ett annat sätt, säger Peter Salmi.

    På Attention tycker man inte heller att dessa siffror är de viktigaste att titta närmare på.

    - Självklart är det ju så att ju tidigare du får din diagnos, desto större chans finns det att det kommer gå bättre för dig. Men diagnosen är bara ett redskap, självändamålet får ju inte bli diagnosen. Det viktigaste är att alla barn får rätt stöd och hjälpmedel, oavsett en diagnos. Att se över de regionala skillnaderna däremot känns viktigt, säger Anna Norrman.

     

     






    Fakta: 


    Anna Norrman, intressepolitisk ombudsman på Riksförbundet Attention.


    0 0

    Programledarna Tommy Fagerberg och Fredrik Berling laddar upp inför Väsby Melodifestival på Cirkus.
    Programledarna Tommy Fagerberg och Fredrik Berling laddar upp inför Väsby Melodifestival på Cirkus.

    Funkismellot tar över Cirkus

    Sveriges största melodifestival för personer med funktionsnedsättning växer så det knakar. Det är femte året som Väsby Melodifestival arrangeras och i år slår man på stort när man den 13 april håller festivalen på Cirkus i Stockholm.

    - Nu växlar vi upp. Intresset ökar i hela landet och vi vill att det här ska växa sig till en ännu större nationell tävling i framtiden, säger Mikael Valier, projektledare för Väsby Melodifestival.

    De 13 artisterna som deltar på Cirkus har blivit uttagna i olika lokala deltävlingar. Många kommer från Stockholmsområdet, men artister från både Örebro och Halland medverkar även i år.

    - Vi vill växa och ser redan nu att vi från och med nästa år kommer behöva ha större regionala tävlingar, eftersom intresset är så stort, säger Mikael Valier.

    Programledare för årets festival är Fredrik Berling, känd programledare från Lilla Sportspegeln och Hjärnkontoret, samt Tommy Fagerberg, som själv har en funktionsnedsättning och varit programledare sen starten 2011.

    - Super, åter super, perfekt! Det bästa med festivalen är att alla gör så gott de kan och alla är lika bra, säger Tommy Fagerberg.

    Han har blivit ett känt ansikte på festivalen, och har under åren som programledare skakat rumpan och underhållit på festivalscenen.

    - Jag kommer att skaka rumpan hela livet, skrattar Tommy Fagerberg.

    Och enligt projektledaren Mikael Valier höjs kvaliteten på tävlingen för varje år som går.

    - Vi har fantastiska bidrag i år. Det är så mycket känsla hos de artister som medverkar. Nu kan jag ju inte avslöja något än, men vi har några som sticker ut som jag tror kommer fightas i toppen. Några artister får en att skratta och några får en att gråta, och det är ju det som är meningen, säger Mikael Valier.

    Förutom att erbjuda en fantastisk show, hoppas han att tävlingen ska bidra till att förändra fördomar.

    - Huvudmålet är så klart att så många som möjligt ska få stå på scen och få njuta av detta, samt att man får uppträda för familj och vänner. Vi har fått massa bra feedback från föräldrar med åren och ser verkligen hur artisterna som medverkar växer med sin uppgift. Tävlingen skapar gemenskap och det är en härlig process att följa. Men med festivalen vill vi också påverka politiker genom att visa att det här är fantastiska människor som faktiskt tillför något i samhället. Vi vill visa vad artisterna kan åstadkomma, och förhoppningsvis förändra fördomar, säger Mikael Valier.

    På Väsby Melodifestival röstas vinnaren fram genom publikröstning och en jury. Årets jury består av kända profiler som Richard Herrey, Lasse Lindbom, Annika Ljungberg, Maxe Axelsson och Ann-Katrin Hegvold.

    - Och juryn tittar på hela artisteriet. Vi skiljer oss såklart lite grann från andra sångtävlingar. Här handlar det inte om vem som sjunger renast. Utan juryn tittar på scennärvaro, kontakt med publiken och känslan – det är det som är det viktiga. Och årets artister har mycket av detta, säger Mikael Valier.

     

     

    Nyckelord: 





    Fakta: 

    Vill du gå på Väsby Melodifestival den 13 april? Några få biljetter finns fortfarande kvar och kan köpas på Ticnets hemsida.

     


     

    Läs mer om festivalen påUpplands Väsby kommuns hemsida.
    Där kan du även se festivalen live på måndagskvällen.


    0 0

    Uppfinnaren Marie Paulson med "Swing ping pong" och kommunikationsappen "Prata", som tagits fram av företaget Timagine.
    Uppfinnaren Marie Paulson med "Swing ping pong" och kommunikationsappen "Prata", som tagits fram av företaget Timagine.

    Lekfulla uppfinningar på mässan

    Några av de bästa hjälpmedlen kommer till av ett eget behov. Företagen GG smile och Timagine är två exempel på hur egna behov hos uppfinnarna blev till nya produkter på marknaden - på Leva & Fungera nästa vecka finns de på plats.

     

    Marie uppfann lekfull pingisträning för barn

    Som gammal pingisspelare ville Marie Paulson uppfinna en produkt som även gav små barn möjlighet att ha roligt med en pingisboll. Den 14 april visar hon upp Swing ping pong både i Ullareds nya tv-serie - Jakten på Storsäljaren, samt på Leva & Fungera, då det visat sig vara ett bra träningshjälpmedel för barn med funktionsnedsättning.

    - Att se hur lyckliga barnen blir när de kan träffa bollen om och om igen och märker hur de klarar något som tidigare varit omöjligt, är min stora drivkraft i projektet, säger Marie Paulson.

    Swing ping pongär ett träningshjälpmedel för koordination och motorik, som man fäster i dörrkarmen. Bollen pendlar tillbaka till utövaren och man får möjlighet att träna utifrån sin egen förmåga.

    Utvecklaren Marie Paulson har haft ett samarbete med Hälsoteknikcentrum vid Högskolan i Halmstad, som studerat produkten inom barn- och ungdomshabiliteringen.

    - Med en repetitiv träning, som utövaren självmant vill utföra och också själv kan se sina framsteg i, kan befintliga nervsynapser förbättras och nya bildas. Träningen med Swing ping pong uppfyller enligt forskarna Lars Kristén och Mikael Jonasson på Högskolan i Halmstad dessa kriterier, säger Marie Paulson.

    Mer info:www.ggsmile.com

     

    Sonen Tim inspirerade till kommunikationsappar

    Företaget Timagine visar upp den nya bildkommunikationsappen "Prata". Appen bygger på AKK, Alternativ och kompletterande kommunikation, och kommer under våren bli helt färdigställd för iPad och android-plattor.

    Timagine startades 2011 av Anna och Staffan Erlandsson, som inspirerades av sonen Tim som föddes med en hjärnskada. De har tidigare lanserat appen "Pratkort", som de uppfann när de tyckte att de kommunikationshjälpmedel som fanns på marknaden kändes för krångliga.

    Den nya appen "Prata"innehåller 3300 bilder och symboler, och går att enkelt ställa in på olika nivåer. ”Enkel” - med cirka 100 ord, ”mellan” – med cirka 800 ord och ”avancerad” med alla ord tillgängliga.

    Företagets mål är att appen ska kunna användas på ett modernt sätt för att förenkla kommunikation. De ord som användaren väljer ut, läses upp av talsyntes och i framtiden ska användaren även kunna lägga till egna foton och spela in eget ljud i appen.

    Mer info:www.timagine.se

     

     






    Fakta: 

    Leva & Fungera är Sveriges största hjälpmedelsmässa. Den äger rum på Svenska Mässan i Göteborg den 14-16 april 2015. Läs mer om Leva & Fungera på mässans egen webbplats.

    Fler webbartiklar om mässan i Föräldrakraft finns samlade här.


     

    Föräldrakraft nr 2, 2015 är officiell mässtidning för Leva & Fungera. Tidningen är ute hos läsarna omkring den 26 mars 2015.

    För bokning av annonsplats i mässtidningen, kontakta Kim Andlin på kim@faktapress.se eller 08-4100 5637.

    För nyhetstips till redaktionen mejla info@faktapress.se eller ring 08-4100 5636.

     

     


    0 0

    Den digitala plattformen Picture my life kan användas på dator, läsplatta och mobil.
    Den digitala plattformen Picture my life kan användas på dator, läsplatta och mobil.

    Digital plattform ger vardagsstruktur för unga

    Den nya digitala plattformen Picture my life ska hjälpa barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd, autism och Downs syndrom, samt deras anhöriga och skolan att strukturera vardagen.

    Idén till plattformen växte fram från en av grundarna, som är grafisk formgivare, men även mamma till en pojke med Downs syndrom.

    - Hon hade länge letat efter en bra digital plattform som var lättanvänd, men inte kunnat hitta något som var optimalt på marknaden, berättar Yvonne Malmström Grimme, vd på Picture my life.

    Plattformen, som är bildbaserad, kommer vara helt klar till skolstarten 2015, men redan nu lanseras den med funktionerna ”dagbok” och ”torget”. Senare tillkommer ett schemastöd.

    - Det finns enskilda produkter på marknaden idag. Men många av dessa anser vi vara onödigt krångliga, vi tycker det är viktigt att föräldrar, skola men även till exempel mor- och farföräldrar känner sig bekväma nog att använda det digitala verktyget, säger Yvonne Malmström Grimme.

    Idag använder många anteckningsböcker för att kommunicera mellan skola och hem. Företaget tycker att det är märkligt att man inte kommit längre tidigare med den digitala utvecklingen.

    - Det är inte klokt att det inte funnits lättanvända lösningar tidigare. Vår plattform är webbaserad, så den kan användas både på dator, läsplatta och mobil. Med dagboksfunktionen kan man som förälder eller annan anhörig enkelt ha koll på vad som hänt på skolan, samt att det blir kul för barnen, eftersom man tar bilder på sig själv och visar upp vad man gjort, säger Yvonne Malmström Grimme.

    Funktionen ”torget” blir som ett socialt nätverk, där man kommer ha gästbloggare samt att användarna får tillgång till ett forum där man kan tipsa varandra. Funktionen ”schema” kommer kunna användas av både skolan och familjen för att strukturera vardagen.

    - Sen har vi såklart en lång önskelista om tilläggstjänster för framtiden. Vi är fyra kvinnor som byggt upp företaget med egna medel, och vi hoppas att vi kan växa, så att vi kan utöka plattformen i framtiden. Vi ser att man skulle kunna erbjuda plattformen för fler användargrupper till exempel, säger Yvonne Malmström Grimme.

    Picture my life är en prenumerationstjänst, som kommer finnas tillgänglig för både skola eller privatperson att prenumerera på. Plattformen har redan testats av 27 familjer och feedbacken har varit positiv.

    - Föräldrar och skola är oerhört positiva. Den feedback vi fått är att den underlättar vardagen och ökar kontaktmöjligheterna, säger Yvonne Malmström Grimme.

     

     






    Fakta: 

    Läs mer om Picture my lifepå företagets hemsida.


    0 0

    På Hjultorget provade Paralympics-guldmedaljören Helene Ripa på paracykel. På Leva & Fungera får alla besökare chansen att prova de med.
    På Hjultorget provade Paralympics-guldmedaljören Helene Ripa på paracykel. På Leva & Fungera får alla besökare chansen att prova de med.

    Aktiviteterna som ska inspirera mässbesökarna

    Paracykel, racerunning och rullstolshandboll – det är några av aktiviteterna som besökare på mässan Leva & Fungera kan få testa på.

    - Vi vill att så många som möjligt ska titta förbi aktivitetsytan och prova på olika idrotter, alla får testa, säger Michael Lindgren från Svenska cykelförbundet.

    Det är föreningen Furuboda som står bakom själva aktivitetsytan på mässan och några stora aktörer finns på plats hela tiden för att inspirera besökarna.

    - Det kommer finnas möjlighet att testa på paracykel. Och alla som cyklar 200 meter med vår handcykel är med i en utlottning om ett presentkort, säger Michael Lindgren.

    Man kommer även kunna testa på både racerunning, rullstolshandboll och andra sporter som lokala aktörer från Göteborg visar upp.

    - Det är såklart viktigt för oss att nå ut, det är ofta det stora bekymret, att få så många som möjligt att få reda på vilka idrotter som finns. Så därför är det ett fantastiskt tillfälle på mässor för oss att visa upp oss och besökarna att få testa på allt möjligt, säger Michael Lindgren.

     

     






    Fakta: 

    Leva & Fungera är Sveriges största hjälpmedelsmässa. Den äger rum på Svenska Mässan i Göteborg den 14-16 april 2015. Läs mer om Leva & Fungera på mässans egen webbplats.

    Fler webbartiklar om mässan i Föräldrakraft finns samlade här.


     

    Föräldrakraft nr 2, 2015 är officiell mässtidning för Leva & Fungera. Tidningen är ute hos läsarna omkring den 26 mars 2015.

    För bokning av annonsplats i mässtidningen, kontakta Kim Andlin på kim@faktapress.se eller 08-4100 5637.

    För nyhetstips till redaktionen mejla info@faktapress.se eller ring 08-4100 5636.

     

     


    0 0

    Kom gärna förbi vår monter och säg hej!
    Kom gärna förbi vår monter och säg hej!

    Föräldrakraft på plats på mässan!

    Nu öppnar Leva & Fungera och Föräldrakraft är på plats i monter B02:41. Kom gärna förbi och säg hej! Och missa inte vår tipspromenad på mässan, där du kan vinna fina priser. Förstapris är en iPad.

     

     

    Nyckelord: 





    Fakta: 

    Leva & Fungera är Sveriges största hjälpmedelsmässa. Den äger rum på Svenska Mässan i Göteborg den 14-16 april 2015. Läs mer om Leva & Fungera på mässans egen webbplats.

    Fler webbartiklar om mässan i Föräldrakraft finns samlade här.


     

    Föräldrakraft nr 2, 2015 är officiell mässtidning för Leva & Fungera. Tidningen är ute hos läsarna omkring den 26 mars 2015.

    För bokning av annonsplats i mässtidningen, kontakta Kim Andlin på kim@faktapress.se eller 08-4100 5637.

    För nyhetstips till redaktionen mejla info@faktapress.se eller ring 08-4100 5636.

     

     


    0 0

    På samma sätt som vi accepterat smarta telefoner och de blivit en oumbärlig del av vår vardag kommer vi att kunna acceptera robotar, menar Danica. Foto: Anna Pella.
    På samma sätt som vi accepterat smarta telefoner och de blivit en oumbärlig del av vår vardag kommer vi att kunna acceptera robotar, menar Danica. Foto: Anna Pella.

    Hon vill se robotar i särskolan

    ur Tema Särskola i Föräldrakraft nr 2, 2015.

    När professor Danica Kragic drömmer om framtiden, ser hon hur ett intelligent hjälpmedel i form av en robot assisterar hennes son och avlastar familj och personal, både hemma och i skolan.

    Ända sedan hon blev mamma för sju år sedan har Danica Kragic funderat över hur hon ska kunna använda sin erfarenhet som robotforskare för att hjälpa sin son Jonathan att få en bättre tillvaro.

    – Jonathan föddes med en hjärnskada som innebär att han har motoriska och kognitiva problem, synnedsättning, epilepsi och autism. Han har svårt att fokusera och byter leksak hela tiden. Han förstår inte att saker går sönder när han kastar dem i golvet. Han kan inte heller lämnas ensam, han förstår inte vad som är farligt.

    Danica minns hur omgivningen i början mest fokuserade på hur hon och hennes man mådde, när de båda istället ville att fokus skulle ligga på att hitta bra lösningar för Jonathan. Hon önskar en större flexibilitet hos de professionella för varje familjs behov, speciellt inom habiliteringen.

    Som forskare är hon van att ifrågasätta saker, och hon säger att hon tror att hon uppfattas som en ganska jobbig mamma som ifrågasätter gamla uppfattningar och ”kommer dragande” med ny teknik. 


    – Jag frågar alltid ”Vad är målet, vad kan vi förvänta oss, hur utvärderar vi detta?”.

    Hon upplever att det ibland blir en kamp mellan professionella och föräldrar om vem som vet bäst. När allt egentligen handlar om barnets bästa.

    Men både på den fristående mottagning för barn med autism de sökt sig till, och den särskola Jonathan går på idag, upplever hon att det finns en annan öppenhet för dialog med föräldrar. Här vågar man också tala klarspråk.

    – Som mamma vill jag höra sanningen även om den är hård. Jag tror många föräldrar känner likadant som jag. Visst är det bra med uppmuntran, att man hoppas att saker kan bli bättre och så, men jag vill alltid veta vad det värsta scenariot är.

    Jonathans epilepsi gör att varken mor- eller farföräldrar känner sig riktigt bekväma med att ta hand om honom, och det tar lång tid att få ny personal att känna sig trygg.
Familjen har avlastning 20 timmar i veckan och snart ska Jonathan också börja på korttids ett dygn i veckan.

    Danica säger att det kommer att bli svårt att slappna av när han är där, om hon kunde skulle hon skicka med en robot som hjälper personalen att övervaka hans epilepsi. 


    – Tänk dig en enkel robot som kan registrera och signalera om Jonathan får en kramp, det skulle kunna göra personalen mer avspänd. Och jag skulle känna mig mer avslappnad.

    Det är så hon tänker sig att robotar skulle kunna vara till hjälp för barn med funktionsnedsättning. Att förhindra att det händer något farligt genom att signalera och varna. Men hon ser också att de skulle kunna hjälpa till rent fysiskt, till exempel genom att flytta på saker som är i vägen för barnet.

    – Roboten skulle kunna städa eller ta bort leksaker som Jonathan inte ser och kan snubbla på.

    Hon vill också att roboten ska kunna aktivera ett barn som inte kan aktivera sig själv, och därmed avlasta eller frigöra tid för föräldrar att till exempel tvätta eller laga mat.

    – Tänk: Vad skulle vi göra utan iPaden? Många småbarnsföräldrar är så tacksamma för att den finns, säger hon och skrattar.
     


    I framtiden ser Danica hur en robot ingår som en naturlig del i Jonathans nätverk.


    Danicas framtidsbild är att allt fler människor kommer att behöva hjälpmedel under sin livstid, dels eftersom vi lever längre, dels eftersom fler av oss överlever med svåra funktionsnedsättningar. 


    – Alla kommer inte kunna ha mänsklig assistans dygnet runt. Maskinerna kan finnas där när människan inte räcker till, och deras roll ska vara att skapa trygghet och öka delaktighet för människor.

    – Inte bara människor behöver hjälpa människor. En robot kommer aldrig att kunna göra samma sak som en människa. Den kommer bara att kunna komplettera eller avlasta oss människor på olika sätt. Men den kan också vara bra på saker som vi människor inte är bra på, fastslår Danica.

    Till exempel så blir maskiner inte trötta och gör mänskliga misstag eller somnar under arbete. De värderar inte, är inte nyckfulla eller har förutfattade meningar om saker.

    – De är pålitliga. Du vet precis vad du får. Varken mer eller mindre. Dessutom kan de jobba dygnet runt. Och även om innehållet byts ut eller uppdateras, kan skalet se likadant ut som innan.

    Danica ser också situationer där man skulle kunna välja om man vill ha hjälp av en människa eller robot.

    Till exempel i situationer där den personliga integriteten utsätts för påfrestningar.


    – Att som familj vara i en beroendesituation kan vara mycket svårt. Det privata försvinner i hemmet. Vi blir också mycket sårbara när avlösaren ringer och sjukanmäler sig på kort varsel. Eller slutar. Varje person tar mycket energi att lära upp och människor kommer och går i Jonathans liv. Hur ska han veta vilka som stannar och vilka som försvinner? Jag vill slippa utsätta honom och göra honom besviken för mycket. Om Jonathan skulle kunna få hjälp av ett autonomt hjälpmedel, en robot, några timmar på dygnet, skulle han istället kunna använda sin energi till att bygga upp viktiga och varaktiga relationer.

    Forskning på robotar som hjälp i träning och undervisning är ett annat intresse och i maj ska Danica föreläsa om detta på särskolans nationella konferens. 


    – En robot i särskolan skulle kunna påminna barnet om saker. Till exempel om nästa punkt på dagens schema. Eller vara expert på att läsa av barnets signaler, och hjälpa personalen att tolka ljud eller gester.
    Robotar används även i forskning om social träning för barn med autism, och Danicas dröm är att utveckla en robot som både kan vara till fysisk och kognitiv hjälp.

    – Förutsättningen för det är att den kan samla och sätta samman den kunskap om barnet som idag finns utspridd hos bland annat psykologen, logopeden, sjukgymnasten, pedagogen, läkaren och föräldrarna.

    Hon har därför sökt pengar för att starta ett forskningsprojekt för att försöka hitta ett par typ­situationer eller scenarier där en robot kan vara barnet till hjälp, till exempel vid en mat-, toalett-
    eller leksituation.

    Men hon vill inte att robotar ska se ut som människor, ”då får vi mänskliga förväntningar på dem”.

    Att vi kommer att acceptera hjälp­robotar den dag de finns på marknaden är hon övertygad om.

    – Vi människor anpassar oss om vi märker att den nya tekniken hjälper oss att lösa våra problem.

    Problemet är att finansiera forskning kring detta, mycket pengar inom internationell forskning går i första hand till krigsrobotar. Tänk om Sverige istället skulle satsa pengar på robotikforskning för barn med särskilda behov.

    Danica är övertygad om att vi idag inte kan föreställa oss vad robotar skulle kunna hjälpa oss med. Men när vi börjat använda dem kommer vi snabbt se nya behov och användningsområden, precis som vi gör med smarta telefoner idag.

    Många kommer också att ha åsikter om faran med robotar längs vägen. Det har hon redan erfarit. Både experter inom olika områden och vanliga människor som är rädda för att deras jobb ska försvinna. 


    – Istället för att vara rädda för ny teknik, tycker jag att vi ska vara nyfikna och försöka ta till oss och lära oss. Tänk om det leder till att vi faktiskt får mer tid för varandra i slutändan.

     


     






    Fakta: 


    DANICA KRAGIC

    Är: Professor i datalogi och forskare i robotik vid Kungliga Tekniska Högskolan.

    Bor: Stockholm.

    Född: 1971 i Kroatien.

    Aktuell: Föreläser på Särskolans rikskonferens 11-12 maj i Malmö.

    Söker: Familjer som vill vara med i forskningsprojekt.

    Drömmer: Om att utveckla en robot som både kan vara till fysisk och kognitiv hjälp för hennes son och andra barn med funktionsnedsättning.



    Danica fokuserar på att hitta bästa lösningarna för sonen Jonathan.


    En robot skulle kunna samla information om Jonathans beteende och utveckling, Jonathan skulle kunna interagera med den och använda den för träning utan att det känns som träning menar mamma Danica, som här doku­menterat Jonathans första möte med en robot.


    Danica vill gärna komma i kontakt med familjer som kan tänka sig involveras i olika forskningsprojekt. Det kan till exempel handla om att testa vissa tekniska lösningar i olika situationer. Tanken är att utveckla system som tolkar videosekvenser automatiskt för att detektera vissa typer av beteenden som kan hjälpa till att tolka vad barnet vill. 

    E-post: dani@kth.se



    DANICAS FEM...

    … användningsområden
    för robotar

    1.Övervaka och detektera

    2. Varna och larma

    3. Förhindra

    4. Påminna

    5. Tolka

    … förutsättningar för
    robotar som hjälpmedel

    1. Att vi inte har mänskliga förväntningar

    2. Att robotarna är autonoma (intelligenta)

    3. Att robotarna är trygga och säkra

    4. Att robotarna underlättar för oss

    5. Att vi inte är rädda – bara
    nyfikna och vetgiriga

    … fördelar med robotar

    1. En robot gör ej mänskliga misstag

    2. En robotär konsekvent

    3. En robot är inte värderande

    4. En robot kan jobba 24/7

    5. En robot har samma skal (även om det inre uppdateras)


    Läs mer på:www.csc.kth.se/~danik



    ROBOTAR I SOCIAL TRÄNING

    I en artikel i Annual review of biomedical Engineering 2012, sammanställs den forskning som fram till artikelns datum gjorts när det gäller att använda robotar i social träning för barn med autism.

    Artikeln går att beställa och ladda ned på www.annualreviews.org



    SÄRSKOLANS RIKSKONFERENS

    Den 11–12 maj 2015 hålls den årliga konferensen för personal som arbetar inom särskolan.

    Denna gång äger den rum i Malmö och temat är ”Särskolan i framtiden”.

    Läs mer på:sigys.se/sarskolans/start


    0 0
  • 04/17/15--01:00: Anki Widh
  • Photo: 

    Anki Widh bor i Linköping med man och två barn. Hon jobbar som administrativ assistent på en grundskola.


    0 0

    LidingöRuset & Rullet 25 september

    2015 09 25

    LidingöRuset & Rullet anordnas av Lidingöloppet fredagen den 25 september. Rullet är öppet för alla som tar sig fram med hjälp av rullande hjälpmedel. Ruset välkomnar dig som har någon form av funktionsnedsättning, går i grundsärskola eller arbetar i daglig verksamhet/på dagcenter.

    Föräldrakraft är mediapartner för LidingöRuset och Rullet.

    Läs mer om loppen påLidingöloppets webbsida.


    0 0
  • 05/04/15--00:58: Gabriel: Jag vann iPaden!
  • Gabriel Gustavsson vill använda sin nya ipad till att surfa och gå in på Facebook och Skype.
    Gabriel Gustavsson vill använda sin nya ipad till att surfa och gå in på Facebook och Skype.

    Gabriel: Jag vann iPaden!

    En stor portion glädje utstrålar Gabriel Gustavsson, som vann första pris i Föräldrakrafts tipstävling på Leva & Fungera och snart får en iPad hem i brevlådan.

    - Jag hoppades att jag skulle vinna! Säger Gabriel.

    Han är en 21-årig kille från Falköping som gillar att åka kick-bike, cykla och spela fotboll.

    Gabriel var på mässan Leva & Fungera tillsammans Sunt liv, en grupp inom daglig verksamhet i Falköping. Redan innan mässan hade han läst om tipstävlingen och börjat längta efter chansen att eventuellt få vinna en surfplatta.

    - Jag hoppades att jag skulle vinna iPaden! Jag önskade verkligen det och pratade om det hela tiden, både före mässan och efteråt. De andra sa att det var många som ville vinna iPaden och att det inte var säkert att jag skulle vinna, men sen vann jag! Säger Gabriel.

    Han berättar att han vill använda sin nya surfplatta till att surfa, gå in på Skype och Facebook, samt hitta och ladda ner appar som kan hjälpa honom i vardagen. I den dagliga verksamheten på Sunt Liv har man till exempel börjat använda den nya matlagningsappen ”Matglad”, som är utvecklad för att fler ska ha möjlighet att själv laga mat.

    - Det har gått jättebra med träningen med Matglad. Vi har provat pasta carbonara och pastasallad med fetaost. Nästa gång vill jag prova att göra bakad potatis med räkröra, säger Gabriel.

    Så vad tyckte Gabriel om Föräldrakrafts tipstävling, var den svår eller lätt?

    - Den var rolig! Man fick leta efter svaren i olika montrar på mässan. Jag kunde läsa frågorna själv, sedan frågade vi människorna som stod i montern om ledtrådar, säger Gabriel.

    Och även andra saker på mässan var spännande och kul tycker han.

    - Vi såg en massa roliga grejer på mässan, som permobiler och fräcka cyklar. Sedan provade vi på dans och orientering också. Men nu längtar jag en massa efter att min nya iPad kommer med posten!

     

     

    Nyckelord: 






    0 0

    På lördag är det dags för melodifestivalen i Kalmar. Foto: Stina Felter
    På lördag är det dags för melodifestivalen i Kalmar. Foto: Stina Felter

    Stor melodifestival intar Kalmar

    Musikschlaget är den rikstäckande melodifestivalen som lyfter fram artister med funktionsnedsättning. På lördag tävlar tio bidrag i Kalmar om en plats i den stora finalen i november.

    - Det blir allt från dansband till hårdrock. En del skriver egen musik och andra kör covers, säger David Lönneborg, projektledare.

    2006 började Musikschlaget i Sundsvall, det var ett band som kom på idén om Musikschlaget efter en stor sångtävling i Aten.

    - Bandet Maitraders tyckte det var så kul att vara med i en stor internationell tävling och önskade att man skulle arrangera något liknande i Sverige, säger David Lönneborg.

    Han är kulturkonsulent på studieförbundet Bilda och projektledare för Musikschlaget i Kalmar, och det är studieförbundet Bilda som står bakom arrangemanget.

    Musikschlaget är en sångtävling som arrangeras varje år. Alla som är har en funktionsnedsättning kan söka in till tävlingen från hela landet. Det är ungefär 80 band som får vara med i totalt åtta deltävlingar. I november hålls den stora finalen i Sundsvall.

    - Juryn utser en vinnare. De tittar på artisternas musikalitet, inte om man sjunger bra utan hur man visar sig på scenen. Det är viktigt att förstå vad man sjunger. Juryn tittar också på hur man använder sitt kroppsspråk.

    - Det är inget speciellt tema som artisterna måste hålla sig till, utan de får sjunga och spela vad de vill. De ska ha kul, säger David Lönneborg.

     

    Reporter: Emma Andlin, praktikant

     

    Nyckelord: 





    Fakta: 

    När: Lördag 16 maj
    Var: Ungdomshuset Unik, Kalmar
    Info:
    På lördag kommer den sista deltävlingen för i år att vara i Kalmar. Om man bor i Kalmar kan man gå och se Musikschlaget helt gratis. Läs mer på deras hemsida.

     


    0 0

    På många skolgårdar i landet utestängs barn, föräldrar och personal med funktionsnedsättning på grund av dålig tillgänglighet, det visar Humanas tillgänglighetsbarometer 2015.
    På många skolgårdar i landet utestängs barn, föräldrar och personal med funktionsnedsättning på grund av dålig tillgänglighet, det visar Humanas tillgänglighetsbarometer 2015.

    Stora brister i tillgänglighet på skolgårdar

    Tillgängliga skolgårdar är långt ifrån en vanlig syn. Endast 16 procent av landets kommuner uppger att skolgårdarna i kommunen är tillgänglighetsanpassade, i Humanas tillgänglighetsbarometer.

    - Arbetet med att göra samhället tillgängligt för alla går för långsamt, säger Jonatan Arenius, tillgänglighetsansvarig på Humana.

    För sjätte året i rad har Humana, tillsammans med organisationen Hjärnkraft, genomfört en tillgänglighetsbarometer, där 181 kommuner i en enkätundersökning har fått redovisa hur de arbetar med tillgänglighet.

    - Många kommuner visar framfötterna, men fortfarande finns tydliga brister, till exempel i form av skolgårdar som stänger ute många med funktionsnedsättningar, säger Jonatan Arenius.

    En av de mest allvarliga bristerna Humana upptäckt är att så pass få kommuner har tillgängliga skolgårdar. Och hälften av kommunerna saknar dessutom beslut eller plan för att åtgärda bristerna.

    - Om kommunerna menar allvar med att alla invånare ska ha rätten till ett bra liv behövs fler insatser för att göra samhället tillgängligt för alla. Det känns särskilt beklämmande att många kommuner har bristande tillgänglighet i skolmiljön. Där om någonstans borde kommunerna försöka vara föredömligt tillgängliga, säger Jonatan Arenius.

    Övriga brister som framkommit är bland annat att sex av tio kommuner saknar mål om tillgänglighet i sina översiktsplaner. Samt att bara fyra av tio har en strategisk plan för att anställa personer med funktionsnedsättning.

    Samtidigt som att det finns vissa positiva resultat. När det kommer till tillgängliga webbplatser, uppger hela 70 procent av kommunerna att de uppfyller viktiga krav för tillgängliga webbplatser. Och bäst betyg i årets tillgänglighetsbarometer ges till Borås stad, Gävle kommun och Osby kommun.

     

     

    Nyckelord: 





    Fakta: 

     


    Jonatan Arenius, tillgänglighetsansvarig på Humana.

     


     

    Hela rapporten kan du ladda ner på Humanas hemsida.


    0 0

    70 utställare finns på plats på fritidsmässan "Minfritid.nu" för att inspirera till en aktiv fritid. På scen underhåller bland annat Panetoz.
    70 utställare finns på plats på fritidsmässan "Minfritid.nu" för att inspirera till en aktiv fritid. På scen underhåller bland annat Panetoz.

    Panetoz dragplåster på fritidsmässa

    Den som vill inspireras till fritidsaktiviteter ska bege sig till Nynäshamn i helgen, då en stor fritidsmässa med 70 utställare arrangeras. Kändisar som Dogge Doggelito och Panetoz står på scen och det finns möjlighet att prova alla möjliga olika aktiviteter.

    Det är Stockholms landsting och åtta kommuner som står bakom fritidsmässan ”Minfritid.nu”, som vänder sig till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning.

    Den 22-23 maj kommer besökarna kunna prova på allt från rullstolsrugby, fäktning, judo, golf i golfkarusell och skytte till att testa aktiva fyrhjulingar och rida på åsnor.

    Kommunerna Nynäshamn, Haninge, Huddinge, Salem, Botkyrka, Nacka, Tyresö och Stockholm samt Stockholms landsting ser en styrka i att samarbeta och gå ihop för en stor fritidsmässa.

    - De flesta kommuner har inte obegränsat med fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning, men när flera kommuner samlas på ett och samma ställe ökar utbudet plötsligt avsevärt i regionen. Besöker du mässan hittar du kanske det innebandylag som inte finns i din egen kommun, men som grannkommunen har. Mässan blir en mötesplats där besökarna kan knyta nya kontakter och prova mängder med olika fritidsaktiviteter, säger Monika Lundstedt, projektledare på Nynäshamns kommun.

    Förutom aktiviteter att prova på, kommer besökarna bjudas på underhållning av bland annat Dogge Doggelito och Panetoz, samt modevisning av Funki models. Man räknar med att få besök av cirka 2 500 personer under de två mässdagarna.

    - Vi har ett fullmatat och brett program så vi hoppas att mässan blir startskottet för en rikare fritid för besökare med funktionsnedsättning och att fritidsaktörer inspireras till att bredda sitt utbud så att alla människor har möjlighet till en meningsfull fritid, säger Monika Lundstedt.

     

     

    Nyckelord: 





    Fakta: 

    Fritidsmässan Minfritid.nu

    När: 22-23 maj
    Var: Kvarnängens idrottsplats, Nynäshamn
    Mer info:minfritid.nu


    0 0

    Statsminister Stefan Löfven lade fokus på jobben när han öppningstalade på Handikappförbundens kongress. Foto: Linnea Bengtsson
    Statsminister Stefan Löfven lade fokus på jobben när han öppningstalade på Handikappförbundens kongress. Foto: Linnea Bengtsson

    Stefan Löfven: Alla ska ha samma chans på arbetsmarknaden

    - Vi vill bygga ett samhälle där alla ska ha samma möjligheter att fatta självständiga beslut, säger Stefan Löfven.

    Statsministern och hans regering har på senare tid fått skarp kritik av funktionshinderrörelsen, för att vara passiv när det gäller konkreta reformer och förslag inom arbetsmarknadspolitiken. Idag öppningstalade han på Handikappförbundens kongress.

    I talet mötte han kritiken och lade nästan hela sitt fokus på arbetsmarknadspolitik.

    - Alla människor har olika funktionsförmågor. Nu tar vi det första steget mot ett samhälle där alla människors kraft kan tas tillvara, sa Stefan Löfven inledningsvis.

    Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden, gav tummen upp för Stefan Löfvens ingångsperspektiv.

    - Det var bra att han pratade om hela samhället, det här är frågor som inte bör vara särskilda, utan en del av till exempel hela arbetsmarknadspolitiken. Han pratade om många av våra angelägna frågor idag, men jag saknade diskrimineringslagstiftningen och assistansen, det var det tyst om, sa Ingrid Burman.

     


    Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden. Foto: Linnea Bengtsson

     

    Stefan Löfven underströk att de satsningar regeringen gör ska förbättra för alla människor som av olika anledning har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Något som regeringen delvis har fått kritik för, eftersom riktade insatser för personer med funktionsnedsättning har lyst med sin frånvaro.

    - Vi har påbörjat arbetet med flexjobb och kommer också se över de förslag som finns i Funka-utredningen, sa Stefan Löfven.

    Senast en statsminister talade på Handikappförbundens kongress var för 30 år sen.

    - Det blir så klart en viktig symbolhandling och framför allt betyder det mycket att statsministern träffar oss och ser hur många och viktiga vi är. Det blir lite av ett erkännande. För 30 år sen var det Olof Palme och han talade om ungefär samma utmaningar då, som vi står inför idag. Vi gladdes väldigt mycket åt regeringsförklaringen i höstas, som innehöll så mycket funktionshinderpolitik, men nu väntar vi på leverans. Vi hoppas att dagens möte kan leda till mer konkreta förslag från regeringen, sa Ingrid Burman.

    I öppningstalet låg jobben i fokus för Stefan Löfven.

    - Vi har stora problem med arbetslösheten. Det finns för många unga i arbetslöshet, långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning som vill arbeta, men inte får en ärlig chans. Nu vill vi satsa, jag vägrar acceptera att några ska behöva ”nöja sig”, det skapar ett fattigare samhälle. 2020 har vi satt upp ett mål om lägst arbetslöshet i hela EU, det är tuffa mål, men utmaningar skapar möjligheter, sa Stefan Löfven.

    Detta vill han lösa med framtidsinvesteringar, en aktiv innovations- och näringslivspolitik och ett utbildningslyft. Reformer som han menar gör skillnad för personer med funktionsnedsättning.

    - Vi behöver öka tillgängligheten i samhället, bygga fler bostäder, rusta upp järnvägen och påbörja klimatomställningen. Alla dessa insatser skapar arbetstillfällen, men gör det också lättare för människor att utvecklas och skaffa jobb, sa Stefan Löfven.

    Han slog också ett slag för det nationella innovationsrådet som regeringen startat.

    - Välfärdsteknik är viktigt och ett område där vi genom att stötta nya innovationer få fram nya världsledande företag på sina områden. Ögonstyrning är ett exempel på det, där ett svenskt företag har blivit världsledande. Innovatörer måste ha tillgång till kapital och rätt stöd för att våga satsa, sa Stefan Löfven.

     


    Statsminister Stefan Löfven. Foto: Linnea Bengtsson

     

    Sist men inte minst talade statsministern om utbildning.

    - Vi satsar på skolan, fler lärare och fler speciallärare ska ge mer tid för rätt hjälp i klassrummet. Alla barn med funktionsnedsättning har rätt att lyckas i skolan och få den utbildning som han eller hon behöver inför framtiden, sa Stefan Löfven.

    Ingrid Burman kommenterar:

    - Det är mycket bra att man satsar på skolan och till exempel fler speciallärare. Men det vi fortfarande saknar från regeringen är satsningar på att få in utbildning kring funktionsnedsättningar i lärarutbildningen. Många barn upptäcks alldeles för sent, eftersom lärarna inte har någon som helst kunskap om olika funktionsnedsättningar.

    Att Stefan Löfven lade stort fokus på arbetsagendan uppskattades. Men på kongressen saknade man vissa tankesätt.

    - Det är bra att man vill rusta unga och personer med funktionsnedsättning bättre för arbetsmarknaden, men man måste också rusta arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning, sa Ingrid Burman.

     

     






    Fakta: 

    0 0

    Cirkus Gränslös bjöd på show under mässan Min fritid i Nynäshamn. Foto: Linnea Bengtsson
    Cirkus Gränslös bjöd på show under mässan Min fritid i Nynäshamn. Foto: Linnea Bengtsson

    Färgglada shower och aktiviteter på stor fritidsmässa

    Shower och massvis av aktiviteter bjöds besökarna på när den stora fritidsmässan Min fritid ägde rum i Nynäshamn under fredagen och lördagen. Hela 1 600 personer kom för att inspireras. Bland annat bjöd Cirkus Gränslös på en färgglad och energirik show.

    - Cirkus är inte så svårt om man övar mycket. Det är så kul, jag vill hålla på med det här i tusen år, sa Klas Rudolfsson, en av cirkusartisterna som varit med från början.

    Cirkus Gränslös är en cirkusgrupp som drivs av Studieförbundet vuxenskolan och har funnits i 15 år. Alla cirkusartisterna var lite nervösa inför showen, men fick hela publiken att jubla och klappa i takt, så fort de kom igång.

    För tredje året i rad hölls mässan, som arrangeras av Stockholms läns landsting och kommunerna Nynäshamn, Haninge, Huddinge, Salem, Botkyrka, Nacka, Tyresö och Stockholm.

    - Vi är verkligen jättenöjda med mässan. Det kom busslaster med besökare, många passade på att testa olika aktiviteter, stämningen var bra och mässan blev den mötesplats som vi hoppats på. Huvudsyftet med mässan är att besökarna ska knyta nya kontakter och hitta aktiviteter som passar för den egna fritiden och vår uppfattning är att många nya kontakter knöts, säger Monika Lundstedt, projektledare hos Nynäshamns kommun.

    Mässan bjöd på ett fullspäckat program. Besökarna kunde prova på allt möjligt, såsom fäktning, judo, golf, skytte, åsneridning, att köra fyrhjulingen Zoom och elbilar. Dessutom uppträde Panetoz, Dogge Doggelito, Cirkus Gränslös och Funki models.

    - Vi vill att mässan ska leda till en rikare fritid för personer med funktionsnedsättning och att fritidsaktörer inspireras till att bredda sitt utbud så att alla människor har möjlighet till en meningsfull fritid. Vi uppfattar att mässan sporrade till just det, säger Monika Lundstedt.

     


    Neo Lindblad susade fram på skridskor och fick samtidigt testa på Nofall, hoppselen som går att installera i ishallen, så att fler kan åka skridskor. Foto: Linnea Bengtsson
     

     


    Shuffleboard var en populär aktivitet som lockade många. Foto: Linnea Bengtsson

     


    "Det är kul att vara här, boxningen var inte så svår", sa tolvåriga Aylin, som var sugen på att testa det mesta på mässan. Botkyrka Shukokai karate var på plats för att visa upp sina aktiviteter och alla som var sugna fick prova på. Foto: Linnea Bengtsson

     


    Ett glatt gäng från daglig verksamhet i Nynäshamn var på plats och testade massa aktiviteter. Gruppen "Leveransgruppen" har mycket hälsotema som en del av sysselsättningen, men arbetar även med att leverera förbrukningsmaterial och frukt till olika kontor i Nynäshamn. Foto: Linnea Bengtsson

     


    Dansgruppen Jordbro United invigde hela mässan med en energirik dansshow. Foto: Linnea Bengtsson

     


    Utomhusaktiviteter fanns det gott om också. Bland annat kunde man testa på åsneridning, som arrangerades av Föreningen Skutans gård, en ungdomsgård med hästinriktning dit alla är välkomna. Foto: Linnea Bengtsson

     


    Det var en välbesökt mässa och fullt ös vid mässcenen. Foto: Linnea Bengtsson

     


    Framför allt när bandet Panetoz stöd på scenen och lockade hela publiken till dans. Foto: Linnea Bengtsson

     

     

     

    Nyckelord: 






    0 0

    Niklas Mandin.
    Niklas Mandin.

    ”Att kunna ta egna beslut om arbete och fritid är viktigt”

    Intervju med Föräldrakrafts sponsor i Almedalen - Ur Tema Almedalen i Föräldrakraft nr 3, 2015.

    Varför är ni i Almedalen?

    – Vi var sponsor för Föräldrakrafts debatt och mingel redan förra året och tyckte att det var ett meningsfullt och roligt samarbete. Vi vill stödja debatten och minglet igen och är sam­tidigt på plats för att lyssna in och påverka i de debatter som förs kring våra aktuella intresseområden.

    Vilka frågor är viktigast för er på Attendo?

    – Det är viktigt att samhället arbetar för att stärka individen genom ökad delaktighet och självständighet. Intentionerna finns i lagstiftningen, men det finns mycket arbete kvar att göra. För oss som företag har vi även en viktig agenda, där vi arbetar för att det inte ska bli vinststopp i välfärden. Vi behöver den mångfald som finns idag.

    – Jag själv har en lång erfarenhet i branschen och arbetade tidigare på Malmö stad. I och med detta har jag sett möjligheterna som finns att göra saker snabbare på Attendo.

    – Vi har fantastiska möjligheter att arbeta nära med brukarna, och verkligen föra in brukarperspektivet i beslutsprocessen, något som ofta kan bli mycket längre processer hos kommunerna. Det är det som är min drivkraft, jag tror att man kan göra på många olika sätt med olika infallsvinklar, vilket resulterar i att det blir bättre för brukarna.

    Vad tyckte du om förra årets debatt och hur det har blivit sen dess?

    – Under valrörelsen och Föräldrakrafts debatt förra året var det inte fokus på några stora reformer för personer med funktionsnedsättning. Det krävs satsningar på individens självständighet för att få fler i arbete. Men under valrörelsen fokuserade man på vinster i välfärden.

    Vilka politiska åtgärder krävs för att fler ska komma ut i arbete?

    – På Attendo har vi länge arbetat med projekt där personer i daglig verksamhet får komma ut på den vanliga arbetsmarknaden, bland annat genom praktik. Man behöver underlätta för fler projekt där försäkringskassa, arbetsförmedling och till exempel utförare av daglig verksamhet samarbetar.

    – En väg att gå kan vara att ha coacher som kan arbeta över myndighetsgränserna och samtidigt knyta kontakter till det lokala näringslivet. Det har vi arbetat med i några kommuner, och skulle vara ganska lätt att översätta till fler. Det ökar förståelsen inom näringslivet, vilket är viktigt.

    Har du något exempel på ett gott föredöme?

    – Jag tycker att vi har lyckats bra i Staffanstorp där vi är utförare av all daglig verksamhet sedan 2008. Attendo har arbetat med den lilla ortens fördelar genom att alla våra medarbetare är involverade i arbetet att kontakta lokala företag för att ta fram praktik- och arbetsplatser.

    – Coachingen, för att den enskilde ska vilja och våga närma sig arbetsmarknaden, har skett genom att man steg för steg har fått prova på att arbeta. En del dagar på daglig verksamhet och en del dagar på företagen. Samtal har kontinuerligt hållits med arbetsförmedling och försäkringskassa om ersättning och arbetsförmåga.

    – Resultatet har blivit att någon har valt att återgå till daglig verksamhet, någon har fortsatt att delvis vara på företag och delvis vara på daglig verksamhet. Någon trivs bra med arbete eller praktikplats, men behåller aktivitetsersättningen. Och någon har fått lönebidragsanställning eller lön.

    Vad är hetaste frågan i år?

    – Vi drar igång ett samarbete med flera hög­skolor just nu, där vårt mål är att förbättra självständighet, påverkan och inflytande för personer med funktionsnedsättning.

    – Vi tycker det är viktigt att man tittar närmare på hur personer med till exempel kognitiva funktionsnedsättningar ska få de bästa förutsättningar att ta egna beslut när det gäller till exempel arbete, fritid och personligt stöd.

    – Det är alltid en svår situation, där personal hamnar i en maktroll, och vi tycker det är viktigt att vi hela tiden utmanar oss själva i att förbättra, och att makten att välja verkligen finns hos brukaren, oavsett funktionsnedsättning.

    Hur vill ni förbättra möjligheterna till självständighet för enskilda?

    – I våra dagliga uppdrag enligt LSS så arbetar vi med arbetssätt och metoder för att stärka den enskildes möjligheter. Vi vill se mer forskning på området och vill vara delaktiga i att utveckla arbetssätten.

    – Den viktigaste förändringen är att vi stödjer enskilda med arbetssätt som går att mäta så att vi vet att vi stödjer på bästa sätt.

    Din fråga till politikerna i årets debatt?

    – Hur ska vi lyckas fortsätta ge fler personer möjligheten till att göra egna val, men samtidigt med bra stöd och rätt service?

    Vilka förhoppningar har du inför framtiden?

    – Jag hoppas att man landar i utredningen om vinster i välfärden och att det åter kan bli fokus på vad utförarna ska göra istället. Det är där fokus borde ligga, vad vi kan göra bättre helt enkelt.

     


     

    Nyckelord: 





    Fakta: 

    ATTENDO

    Utfrågad: Niklas Mandin, regionchef Attendo.

    Aktuell: Sponsor till Föräldrakrafts debatt ”Vägen till arbete” och mingel i Almedalen 30 juni 2015.

     


     

    Möt några eldsjälar som kämpar för att alla ska få en rättvis chans till ett liv på lika villkor.

    I Almedalen 2015 gör Marika Philipson, vd för Särnmark och Niklas Mandin, regionchef för Attendo, en gemensam insats som sponsorer av Föräldrakrafts debatt ”Vägen till arbete” samt det stora minglet den 30 juni.

     

     


older | 1 | .... | 6 | 7 | (Page 8) | 9 | 10 | newer